Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsteori ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1483
Statsutgifter—Statsverkspropositionen
1484
nuftsenlig grund, ett postulat för
statslivet. 1800-t:s liberalism med
B e n t h a m och Constant
de R e b e c q u e ansåg
statsmakten böra inskränkas till
upprätthållandet av en
rättsord-ordning, som tillåter individerna
eftersträva största mått av
lycka, och bygger på
naturrätten, liksom våra dagars olika
demokratiska riktningar. Inom
vetenskapen har särskilt den
franska statsrätten upptagit den
naturrättsliga
grunduppfattningen av statslivet. — Ss. en reaktion
mot den naturrättsliga S.
framträdde den historiska skolan,
vars grund lades av E. B u r k e s
stridsskrifter (1790—96) mot
franska revolutionen och som
utbildades av den tyska romantiska
strömningen närstående filosofer,
historiker och rättslärde. I
Frankrike uppstod en motsvarighet
härtill främst med J. d e M a i s t r e.
Historiska skolan betraktade i
motsats till naturrätten staten
ss. en överindividuell organisk
enhet, uppkommen spontant ur
människornas samhälleliga natur
och bestående av det genom
tiderna sig sträckande folket,
vars fortbestånd och framtida
utveckling vore statslivets mål.
Historiska skolans S. har haft
betydelse för 1800-t:s
monarkiska statsutveckling, särskilt i
Tyskland, och utgör den
teoretiska grunden för de
konservativa strävandena inom politiken.
Ss. en avart framträdde K. L. v.
Hallers reaktionära statslära
(omkr. 1820). — Inom nyare tysk
S. märkes en utpräglat juridisk
riktning med L a b a n d, en
riktning, betonande statens natur av
organism, med v. G i er k e, samt en
förmedlande statsteoretisk
åskådning med Jellinek, som
särskilt utbildat läran om
statsorga
nen. — I Sverige härskade under
1700-t. den naturrättsliga S., för
vilken i viss mån frihetstidens
författning och det tilltagande
ständerväldet var ett uttryck.
1809 års R. F. bär spår av
Monte-squieus maktfördelningslära. I
anslutning till utvecklingen i
Tyskland framträdde en stark
historisk skola, företrädd av L.
Hammarskjöld, A11 e r
-b o m, H. J ä r t a, E. G. G e i j e r,
A. v. Hartmansdorff,
Bi-b e r g, S. G r u b b e och K. J. B o ■
ström, vilken sistnämnde
utvecklade en självständig
konservativ statslära. Den svenska
historiska skolans S. och därav
betingade syn å 1809 års
författning har behärskat
statsvetenskap och konservativ politik i
Sverige.
Statsutgifter,
seStatsreg-1 e r i n g.
Statsutskottet, se Utskott.
Statsverket, ett
sammanfattande uttryck för den del av
statens finansförvaltning, som föres
med på Statskontoret anvisade
och till K. M:ts disposition
stående medel (bland därunder
förefintliga diverse inkomster fördes
1912 även s. k. extra uppbörd)
i motsats dels till riksgäldsverket,
som skötes av Riksgäldskontoret
med stöd av dit inflytande medel,
dels till den gren av
finansförvaltningen, som kallas bankoverket
och ombesörjes av Riksbanken.
Statsverkets kassafond,
särskild fond, upplagd för att medel
till bestridande av de fastställda
statsutgifterna alltid skola finnas
tillgängliga och icke vara direkt
beroende av tidpunkten för
inkomsternas inflytande. S:s
storlek var vid ingången av
budgetåret 1926—27 omkr. 62 mill. kr.
Statsverkspropositionen, se
Statsreglering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
