Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsteori ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1481
Statsteori
1482
liga makter, vilka togo gestalt i
envåldshärskaren. I antikens
Grekland och. Rom spåras även
denna doktrin. Platon såg i
staten en försinnligad idé, vars
riktiga utformning krävde
djupgående ingrepp i medborgarnas
privata liv. Aristoteles
hävdade, att människan vore en
samhällelig varelse med inneboende,
outrotlig instinkt till
statsbildning. Denna lära liksom hans
indelning av statsformerna (se d.
o.) har haft utomordentlig
betydelse för senare tiders S.
Under tidigare senantiken sökte
epikuréerna grunden till
statslivet i ett mellan individerna
ingånget fördrag, medan hos de
stoiska filosofskolorna
framträdde idéer om en över den gällande
rätten stående rättsordning,
naturrätt. Under medeltiden
omfattades allmänt den teokratiska S.,
men senmedeltidens strider mellan
påve- och kejsarmakt väckte till
liv den antika fördragsläran.
Denna tanke om styrelsemaktens
ursprung från ett mellan folket och
regenten avslutat fördrag, som,
om det brötes av den senare,
berättigade till dennes
avsättning, utformades skarpt på 1500-t.
av monark om a’kerna.
Furstemaktens ohämmade
utveckling hade tidigare proklamerats
av M a c h i a ve 11 i, och
furste-absolutismen erhöll sin teoretiska
utformning av den franske
rätts-lärde Bodin, vars lära om
suveräniteten av samtiden togs till
intäkt för det monarkiska
enväldet (se Suveränitet). Under
1600-t. levde även den teokratiska
S. upp. I strid mot dessa
furste-absolutismen gagnande S.
utbildades under 1500- och 1600-t. den
naturrättsliga skolans S. med arv
från antika och senmedeltida
tankar (se N aturrätt och S a m -
hällsfördra g). Hugo
G r o t i u s och Althusius
äro tidiga representanter för den
utbildade naturrättsliga S. Denna
utvecklades sedan i skilda
riktningar. Enl. H o b b e s levde
människorna urspr. i ett allas
krig mot alla, varur räddning
endast stod att vinna genom
överlåtelse av all makt till en
oinskränkt härskande regent.
Gentemot denna naturrättsliga
furste-absolutism hävdade L o c k e,
att samhällsfördraget endast
åsyftade frihetens och äganderättens
säkerställande, varför regeringens
makt genom härskarfördrag borde
inskränkas till enbart den
myndighet, som härför behövdes.
Folkets genom representationen
uttryckta lagstiftande myndighet
skulle tjäna ss. motvikt mot
regeringsmakten. Montesquieu
utbildade härur sin betydelsefulla
maktfördelningslära (se d. o.).
Ur föreställningen om en av
statsmakten oberoende sfär av s. k.
naturliga rättigheter har
framvuxit lagstiftningen rör. den
medborgerliga tanke-, rörelse-,
tryckfriheten o. s. v. (jfr R ät
-tighetsförklaring).
Med J.-J. Rousseaus lära
om samhällsfördraget som den
akt, varigenom de i
naturtillståndet spridda individuella
viljorna förenades och överflyttades
till folket i dess helhet, vars
allmänvilja oinskränkt ägde
bestämma och reformera författningen,
folksuveränitetsläran, lades
idéhistoriskt grunden till den
moderna demokratin. Franska
revolutionen och dess författningsverk
likaväl som senare radikala
rörelser kunna, omedelbart 1. på
omvägar, återföras till Rousseaus S.
Det naturrättsliga
betraktelsesättet av statens väsen fattades av
Kant och F i c h t e ss. en för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
