Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenkolsbäcken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1527
Stenkolstjära
1528
Råtjärans ungefärliga sammansättning.
Gasverkstjära [-Koksugns-tjära-] {+Koksugns- tjära+}
Vertikala retorter Horisontala retorter [-Kammarugnar-] {+Kammar- ugnar+}
Spec. v. . ■ 1,> 1,’ 1,15
Fritt kol . . 3 °/o 20 °/o 6 °/o
Vatten . . • 2 „ 4 „ 3 „
Lättolja . • 6 „ 2 „ 1? „
Tunga oljor 40 „ 24 „ 38 „
Beck . . ■ 50 „ 50 52 „
Vid s. k.
lågtemperaturförgas-ning (350°—500°) erhålles en
tjära, som saknar naftalin och
antracen men däremot innehåller
naftener, högviskösa oljor och
fast paraffin. — S. är. när den
lämnar förlag och rörledningar,
starkt blandad med vatten, av
vilket det mesta borttages i
separa-tionsfack (se Gasverk sp.
1099), varvid erhålles r å t j ä r a,
från vilken ytterligare en del
vatten avlägsnas genom
centrifuge-ring. Den sålunda erhållna s e p
a-r e’ r a d e S. användes som
be-stryknings- och
impregnerings-medel. För de flesta ändamål är
ett fullständigt avskiljande av
vattnet nödvändigt, vilket sker
genom fraktionerad destillation.
Intill 170° avgå vatten och
lätt-olja (spec. v. c:a 0,94), mellan
170° och 230° mellanöl ja
(spec. v. c:a 0,98), mellan
230° och 270° t u n g o 1 j a
(spec. v. c:a 1,04) samt
mellan 270° och 300°
antrace’n-olja (spec. v. c:a 1,08).
Återstoden, asfalt - 1.
stenkols-b e c k bildar vid avkylning en
spröd massa och användes bl. a.
som gat-, golv- och
takbelägg-ningsmedel. elektriskt
isolations-material och vid brikett-,
ferniss-och lackfabrikationen. Vid
ytterligare upphettning av becket
erhålles t j ä r k o k s, använd bl. a.
vid elektrodframställning. Ur de
tyngre fraktionerna utfalla efter
någon tid stora mängder naftalin
(se d. o.), som frånskiljes. Dessa
oljor användas ss. brännoljor i
ugnar, ångpannor och
dieselmotorer samt ss. smörjmedel,
konserveringsmedel för trä,
desinfektionsmedel etc. För utvinnande av
mera värdefulla produkter
underkastas oljorna fraktionerad
destillation, tvättning med olika
lösnings- 1. fällningsmedel, filtrering
o. s. v. Lättoljan lämnar c:a 40 %
bensol och 12 % toluol.
Mellanol-jan håller 40 % naftalin, som
utkristalliserar, varefter genom
destillation erhålles råbensol
(bearbetas tills, med lättoljan),
kar-bol- och naftalinolja (den senare
användes under namnet k r e o
-s o t o 1 j a till träimpregnering).
Ur karbololjan erhållas viktiga
desinfektions- och färgämnen
samt medicinska preparat, ss.
salicylsyra. Tungoljan innehåller
stora mängder naftalin jämte
antracen m. m. Ur oljan
fram-ställes genom destillation karbol-,
naftalin- och antracenolja, vilka
behandlas tills, med motsvarande
fraktioner av lättoljan.
Antracen-oljan är tjockflytande och starkt
luktande. Efter frånfiltrering av
råantracen kan den användas ss.
lösningsmedel vid uttvättning av
bensol och naftalin ur lysgas. Den
löser kautsjuk och kan bearbetas
till värdefulla färgämnen. ■—
Stenkolstjärindustrin har
utvecklats jämsides med
lysgastillverk-ningen. I början av 1800-t.
betraktades S. som en värdelös
biprodukt. 1813 började man i England
avdestillera S. för utvinning av
oljor för konservering av
järn-vägssliprar. 1836 isolerade F. F.
Runge anilin, fenol och pyrrol ur
S., och 1845 fann A. W. v.
Hof-mann bensolkolväten i S. 1856
framställde W. H. Perkin
anilin-färger ur S.
Stenkolstjäreindust-rin har sedan utvecklats
huvudsaki. i Tyskland. S. är numera
rå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
