Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenkolsbäcken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1525
Stenkolsbäcken—Stenkolstjära
1526
med hög askhalt krossas och
vaskas (jfr Koks sp. 995). — Vid
lagring undergår S. en långsam
oxidation, varvid spec. v.,
värmevärde och halt av flyktiga ämnen
minskas. Oxidationen, som
underlättas av stor stybb- och
vattenhalt, kan stundom leda till
själv-antändning (se d. o.). För att
förhindra sådan lagras S. sällan
till större höjd än 5 m. — S:s
kvalitet bestämmes genom kemisk
analys och kalorimetrisk
bestämning av värmevärdet (jfr
Förbränningsvärm e).
Analys av ett engelskt gaskol
(Lambton)
Overslagsanalys.
Vatten ......................... 1,« %
Aska ............................. 4,x%
Flyktiga ämnen ................ 30,2 %
Koks .......................... 64,! %
Element ar analys.
Aska .......................... 4,o %
Kol ........................... 81,s %
Väte .......................... 5,4 %
Kväve -f- syre ................ 7,6 %
Svavel ........................ 1,2 %
Värmevärde, kalorimetriskt 8,300 Kal.
,, effektivt.... 7,440 ,,
,, hos vatten-och
askfri
substans ........ 8,730 ,,
— Inköp av S. skedde förr alltid
på basis av s. k. ”certifikat”,
utfärdat av en officiell inspektör i
skeppningsorten, men grundas
numera oftast på värdeanalys
(fuktighets- och askhalt samt
värme-värde), utförd av offentlig anstalt
på prov, uttagna av opartisk
person vid lossningsorten.
Världens tillgångar av sten- och brunkol.
(Uppskattade 1913.)
Amerika ......... 5,106 milliarder ton.
Asien .......... 1,280
Europa ............ 784 ,, ,,
Australien ........ 170 ,, ,,
Afrika ............. 58 ,,
Hela världen .... 7,398 milliarder ton.
Viktigaste produktionsländer 1924.
Produktion i 1000-tal ton.
För. Stat.................... 520,265
(därav antracit ............... 81,841)
Tyskland (utom Saarområdet) 243,406
(därav brunkol .............. 124,637)
Saarområdet ................... 14,032
Storbritannien .............. 271,405
Frankrike ..................... 45,047
Tjecko-Slovakiet .............. 34,866
(därav brunkol ................ 20,507)
Japan ......................... 30,111
Polen ......................... 32,313
Belgien ....................... 23,360
Indien ........................ 21,516
Ryssland ...................... 16,199
Australiska statsförbundet .... 15,177
Sydafrikanska unionen ......... 11,332
Världsproduktionen 1924 var 1,361
mill. ton, därav 169 mill. ton brunkol.
Ang. viktigare
produktionsdist-rikt se resp, länder. Om Sveriges
S. se K ä t -1 i a s.
Stenkolsbäcken, stenkolsfält
med skålformig lagring. Jfr
Bassäng.
Stenkolsformationen, se Kar
-b o n p e r ioden.
Stenkolsfält, område med
brytvärda kolflötser.
Stenkolssystemet, se K a r
-bonperioden.
Stenkolstjära, vid gasverk,
koksverk och stenkolseldade
masugnar genom torrdestillation av
stenkol erhållen oljig, mer 1.
mindre tjockflytande vätska av
karaktäristisk lukt och spec. v.
1,1—1,3. Den är svartfärgad av
fritt kol; större delen av S.
(övervägande aromatiska
kolväten) är löslig i bensol. S.
innehåller ammoniak och reagerar
därför (i motsats till trä- och
torvtjära) alkaliskt.
Sammansättningen växlar med stenkolets
beskaffenhet och
ugnstemperatu-ren. Är den senare hög (över
1,200°) sönderdelas delvis de
tunga oljorna under avskiljande
av fritt kol, varigenom oljan blir
mindre värdefull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
