Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1533
Stenos—Stenrevlar
1534
F. X. Gabelsberger, såväl den
tyska S: s som den k u r s i v a
principens grundläggare.
Gabelsberger insåg, att det gällde
att finna icke de kortaste utan
de mest tättskrivna tecknen, och
dessa hämtade han från
grunddragen i den vanliga skriftens
bokstäver. Gabelsbergers kursiva
system (1834), i den vanliga
skriftens lutning och vokalerna
betecknade symboliskt genom
konsonanternas olika ställning
inom ordbilderna, har stått som
förebild för de flesta yngre
tyska system. Systemuppfinnarna
W. Stolze (1841), K. Faulmann
(1875), F. Schrey (1887) ha gått
mot större enkelhet och
regelbundenhet. Utvecklingen har
resulterat i en sammanslagning av
systemen Stolze och Schrey
(1897). Medan Gabelsbergers
system i nära ett sekel varit det
mest spridda i s. Tyskland och
Österrike, blev först Stolze och
sedan Stolze-Schrey
allenarå-dande i n. Tyskland och tyska
Schweiz. Efter misslyckade försök
att på överenskommelsens väg nå
enhet beslöt riksregeringen 1924
att antaga till enhetssystem ett
under statlig ledning utarbetat
förslag till sammanslagning av
systemen Gabelsberger och
Stolze-Schrey. En annan
riktning, den vokalskrivande,
företrädde L. Arends (1850, reviderad
1860). Han införde även den s. k.
stapelprincipen, vilken
innebär, att konsonanttecknen
nedtill ha raka staplar, som
modifieras alltefter åtföljande vokal
och övergå i denna. Arends’ har i
Tyskland delats i flera skolor
(Roller, 1875, m. fl.). Bland andra
tyska system märkas A. Lehmanns
Stenotachygraphie (1897),
bröderna A. och R. F. v. Kunowskis
(1893), J. Brauns (1888). — Den
förste stenografen i Sverige var
Johan Svan (adlad Svanhielm),
som på 1670-t. till svenska
bearbetade Sheltons geometriska system.
På 1820-t. utarbetade F. O.
Silfverstolpe och L. J. Hierta
var sitt geometriska system
efter utländska mönster.
Självständiga geometriska system
ut-gåvos 1847 av P. Götrek och 1867
av greve G. Taube, men först
sedan Gabelsbergers kursiva system
blivit överfört till svenska av A.
Huber 1855, började S. bli mera
allmän i Sverige. Intresset
ökades, när E. Bergsten 1880 utgav en
översättning av Arends’ system.
I striden mellan systemen
Gabelsberger och Arends segrade det
senare, som hade förtjänsten av
större noggrannhet i språkets
återgivande. En konkurrent till
Arends’ blev det 1892 av O. Melin
utgivna systemet ”Förenklad
snabbskrift”, byggt på
Gabelber-gers konsonanttyper och med
bokstavlig vokalbeteckning samt
tecknen frigjorda från
ställningen till skrivlinjen. Tack vare sin
lättlärdhet är Melins system f. n.
det mest spridda _ i Sverige,
spec. inom affärsvärlden, och
infört i nästan alla handelsskolor.
Bland riksdagens stenografer äro
arendsianer ännu övervägande.
Försök ha gjorts att förbättra
såväl Arends’ system (Hellborg,
Ehlin) som Melins (Gyllenspetz).
Steno’s (grek., trång),
förträngning av hålrummet i
hål-formiga organ (ss. tarm, hjärta
m. m.).
Stenote’rm, S t e n o t o’ p, se
E u r y t o p.
Stenregn, meteorstensfall.
Stenrevlar, s t e n v a s t a r 1.
jättestigar, kallas rader av
sten, vilka, ofta förbinda
hus-tomtningar och gravsättningar.
S., som trol. varit vägar över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
