Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stickvapen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1567
Stickylle—Stiernhielm
1568
Georg Stiernhielm. Målning av David
Klöker Ehrenstrahl. (Gripsholm.)
ofta med böjda klingor; dolkar
med flamformig klinga
förekomma även (jfr Kris). Ang.
stöt-värja se Svärd.
Stickylle, se K o n s t u 11.
Stiebel [sti’bel], Emil, f. 1876,
operasångare (basbaryton),
anställd vid Kungl. teatern i Sthlm,
där han främst gjort sig gällande
i komiska partier.
Stieler [sjti’ler], Adolf, f.
1775, d. 1836, tysk kartograf,
utgav 1817—23 en sedermera av
Petermann m. fl. bearbetad
handatlas, ett standardverk inom
kartlitteraturen (10:e uppl. 1925).
Stiernblad, J u 1 e s , f. 1813,
d. 1886, frih., godsägare, deltog i
ståndsriksdagarna från 1850 och
var led. av F. K. 1867—77. Han
tog 1873 jämte C. E. Ekman
initiativet till ”kompromissen”
(se d. o.) och betraktades ss. en
av ledarna för ”skånska partiet”,
som stödde De Geer.
Stierneld. 1. Samuel Gustav,
f. 1700, d. 1775, frih., fältmarskalk
1772, på 1750-t. en av
hovpartiets ledare. — 2. Adolf L u d -
v i g S., f. 1755, d. 1835, frih., den
föreges son, ståthållare på
Grips-holms slott, gjorde stora
historiska urkundssamlingar (nu i
Uppsala universitetsbibliotek). —
3. Adolf S., f. 1791, d. 1868, den
föreges son, frih., diplomat,
ut-rikesstatsminister 1838, angreps
ss. medansvarig för bristen i
kabi-nettskassan (sed. o.) av
riksdags-oppositionen 1840 och avgick 1842
trots frikännande dom. 1848—56
ånyo utrikesstatsminister.
Stiernhielm, Georg, f. 1598,
d. 1672, skald, lärd, den svenska
renässansens centrala
kulturpersonlighet. S., som urspr. hette
Georg Olofsson, var bördig
från s. Dalarna, blev 1614 student
i Greifswald (där han antog
namnet L i 1 i a) och vistades de
följande tio åren i huvudsak
utomlands för studier, framför allt i
Tyskland och Holland. 1628 var
han sekr. vid svenska armén i
Tyskland, blev assessor i Dorpats
hovrätt 1630, adlades 1631, deltog
1642—45 i lagkommissionens
arbete i Sthlm, blev vicepresident i
Dorpats hovrätt 1648,
riksantikvarie s. å. och preses i
antikvitetskollegiet 1667. — Mer än för
sina talrika ämbeten intresserade
sig S. dock för sina
mångskiftande studier. Före 1648
sysslade han främst med
antikvariska, språkliga och
naturvetenskapliga (framför allt
matematiska) studier. Han skrev bl. a.
ett arbete i svensk statskunskap,
Tri’as questio’num politica’rum,
och åtskilliga språkvetenskapliga
arbeten (bl. a. Ru’na su^thica), i
vilka han framträder som
representant för renässansens
komparativa lingvistik med dess
uppfattning, att alla språk
härstamma från ett enda (för S.
svenskan). Han påbörjade även ett
svenskt lexikon, av vilket dock
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
