Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiernhöök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569
Stiernhöök—Stiernkors
1570
dast bokstaven A utkom (Gambia
Svea- och Götha-males fatebur,
1643), samt utgav upplagor av
Västgötalagen (1663) och
Wulfi-las bibelöversättning (1669—-71).
— Efter 1648 ägnade sig S.
framför allt åt filosofiska studier
(hans filosofiska anteckningar
började 1924 utgivas ss.
Filosofiska fragment av J. Nordström).
Ss. filosof starkt påverkad av de
nyplatonska renässansfilosoferna,
var S. en avgjord motståndare till
aristotelismen och förfäktade en
naturfilosofi, vilken med åren
fick en mystiskt religiös prägel.
— S: s poetiska författarskap
omfattar bl. a. den svenska
texten till en rad franska
baletter (T hen fångne Cupido,
1649; Freds-Afl, s. å.; Parna’ssus
Triu’mphans, 1651) och upptåg
(Lycksalighetens Ähre-Pracht,
1650; Virtu’tes Repe’rtae, s. å.)
samt diktsamlingen Mu’sae
Sue-thiza’ntes (1668), innehållande
bl. a. den på hexameter avfattade
lärodikten Hercules (skriven
1647, tr. 1658), den svenska
stormaktstidens yppersta dikt, vilken
med sin platonska idealism och
sina frodigt realistiska
skildringar skänker ett fullödigt uttryck
åt S: s personlighet. (Dikten
Bröl-lops-Beswärs Ihugkommelse, som
präglas av en liknande
skildringskonst och som länge tillskrivits
S., anses numera vara av annan
hand.) Genom sina strävanden
att realisera renässansens krav på
en fosterländsk dikt på
fosterländskt språk, efter antikt
mönster, sin stränga fordran på att
dikten skall vara ett konstverk
samt sin reformering av den
svenska versen till en på accenten
byggd, av den regelbundna
växlingen mellan betonade och
obe-tonade stavelser beroende vers
har S. för den svenska dikten haft
Johan . Stiernhöök. Samtida målning.
(Uppsala univ.)
en banbrytande betydelse, som
förskaffat honom namnet ”den
svenska skaldekonstens fader”.
Stiernhöök [ hök], J o h a n,
eg. Johannes Olai D a 1 e
-carlus, adlad S. 1649, f. 1596,
d. 1675, rättslärd, författare, 1630
assessor vid Åbo hovrätt, 1640
prof, vid universitetet därstädes
och 1647 föredragande av
justitie-ärenden i rådet. S. var ss. den
ledande i fyra efter varandra
fungerande lagkommissioner en av de
främsta föregångsmännen till det
stora arbetet på den svenska
rättens kodifiering, vars resultat blev
1734 års lag, och hans lagstil var
länge ett mönster för följande
lagarbeten. S:s skrifter, främst De
ju’re sveo’num et gotho’rum
ve-tu’sto (1642), en svensk
laghistoria, kännetecknas av en för hans
tid högst ovanlig vetenskapligt
kritisk syn och är i germansk
rättshistorisk forskning av
grundläggande betydelse.
Stiernkors, Magnus, d. 1500,
finländsk prelat, bedrev på 1450-t.
50. — L e x. X. Tr. 20. 6. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
