Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stille-Werner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1591
Stinksyska—Stirling
1592
Stinksvamp. Phallus impudicus.
olivgrönt, slemmigt sporlager på
toppen av en intill 15 cm. hög fot.
S. sprider nu en vidrig aslukt.
Rätt sparsam i lövskog o. d. i s.
och mell. Sverige, på
eftersomma-ren och hösten. Unga S. förväxlas
stundom med röksvampar.
Stinksyska, se S t a c h y s.
Sti’nnes, Hugo, f. 1870, d.
1924, tysk storfinansiär. Urspr.
delägare i ett av farfadern
grundat kolföretag, startade han 1893
egen firma. Under och särskilt
efter världskriget blev S. en
dominerande faktor i Tysklands
näringsliv, i det han förstod att
utnyttja den spec. för de ”tunga”
industrierna gynnsamma
krigs-och inflationskonjunkturen.
Vinsterna omsatte han alltid
omedelbart i ”sakvärden” genom att
inköpa mängder av goda 1.
utvecklingsdugliga företag (bl. a.
järn- och kolföretag, handels- och
rederibolag, hotell, tidningar,
pappersbruk). 1920 åvägabragte han
den väldiga
”elektromontan-trusten”, Siemens-Rhein-Elbe-Schuchert-Union. S: s övriga
intressen (”Stinnescher
Privatkon-zern”) berörde nästan alla
viktigare produktionsområden, även i
utlandet, bl. a. i Sverige, och utom
Europa. Trots hans försök att
samordna sina olika företag var
dock koncernen löst hopfogad.
Vid den tyska
stabiliseringskri-sen, då S. redan avlidit, störtade
den samman. S. tillhörde ss. led.
av tyska riksdagen (från 1920)
tyska folkpartiet.
Stins, förkortning för
stationsinspektor.
Sti’pa, ett släkte gräs (fam.
Grami’neae). Småaxen bära
mycket långa, fjäderlika borst, hos
S. penna’ta, fjädergräs,
omkring 30 cm. långa. Denna art
förekommer som vild mycket
sällsynt i Västergötland (fridlyst)
och tillhör i övrigt öst-Europas
stäppområden. Den odlas som
prydnadsgräs. Talrika andra
arter äro stäpp- och ökengräs i
tropiska och subtropiska
länder. Bladen av S. tenaci’ssima,
espa’ rtogräs, a’ 1 f a 1.
h a’ 1 f a (- g r ä s), i Spanien och
Nord-Af rika, lämna största delen
av handelns espartofibrer,
använda i flätverk m. m. och spec. till
pappersfabrikation.
Espartopap-per är tjockt, poröst och lätt.
Es-parto erhålles även av ett annat
gräs i Spanien och Nord-Afrika,
Lygo’dium spa’rtum.
Stipendia’t, innehavare av ett
stipendium.
Stipe’ndium (lat., sold),
penningunderstöd för viss tid 1. visst
ändamål åt studerande vid högre
och lägre undervisningsanstalter,
vetenskapsmän, författare etc. Om
docentstipendium se Docent.
Sti’pler (av lat. sti’pula, strå),
se Blad sp. 32.
Sti’ppelgravyr (av holl.
stip-pel, prick), detsamma som
punktgravyr.
Stipule’ra (lat. stipula’ri),
avtala, bestämma. — Subst.: s t i
-p u 1 a t i o’ n.
Stirling [støTing]. 1.
Grevskap i mell. Skottland, innanför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
