Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stirling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1593
Stirling—St j ernström
1594
Firth of Forth. Jordbruk;
järnmalms- och kolgruvor. 160,000
inv. — 2. Huvudstad i S. 1,
vid Forth River. Textilindustri.
21,000 inv. — Under medeltiden
en av Skottlands främsta städer,
är S. rikt på historiska minnen.
Stirling [stoTing], James, f.
1692, d. 1770, skotsk
matematiker, sedan 1735 direktör för ett
gruvbolag, skrev om serier och
analytisk geometri samt angav
en efter S. uppkallad formel för
beräkning av fakulteter.
Stirlings metall [stoTings],
mässinglegering med låg
järn-halt.
Sti’rner, Max, se Schmidt 2.
Stirr, se Laxsläktet sp. 319.
Stjerna, Knut, f. 1874, d.
1909, arkeolog, docent i Uppsala
1905. S. ledde 1907
undersökningarna av kulturminnena å
Studentholmen i Uppsala samt planlade
och påbörjade en systematisk
utforskning av hela Sveriges
sten-åldersbebyggelse, vilket arbete
fortsatts men ännu ej slutförts.
Bland S:s skrifter märkas Bidrag
till Bornholms
befolkningshisto-ria under järnåldern (1905), vari
bevisen för burgundernas
utvandring från Bornholm framläggas,
det idérika Före hällkisttiden
(1909) samt i anslutning till
Beo-wulfskvädet smärre uppsatser rör.
den nordiska folkvandringstidens
arkeologi. En forskare med stor
kombinationsförmåga och rik
fantasi, har S. satt djupa spår i sin
vetenskap.
Stjernberg, Nils, f. 1873,
rättsvetenskapsman, prof, i
straffrätt och juridisk encyklopedi vid
Stockholms högskola sedan 1906,
dess prorektor 1927. Bland S:s
arbeten märkas Kriminalpolitik
(1918), Kommentar till
strafflagen kap. 11—18 och Kommentar
till strafflagen kap. 24 (1922).
Stjerne, Oscar, f. 1873, d.
1917, författare, medarbetare i
Karlstads-Tidningen från 1899. S.
skrev på riksspråk och
värmländsk dialekt (delvis under sign.
Jong på Hea) åtskilliga av
Fröding påverkade diktsamlingar
(bl. a. Visor och Värs, 1901; Sol
och snö, 1906; Sångerna om
hemmet, 1911), i vilka han i en vek och
melodiös form besjunger främst
hembygden och hemkänslan.
a. b. Stjernfors-Ställdalen,
grundat 1896, äger järnverk m. m.
i Bredsjö och Hjulsjö (se dessa
ord) samt i Ljusnarsbergs skn,
Örebro L, Skärets ångsåg,
Ställdalens järnbruk, sågverk,
pappersbruk och sulfitfabrik samt St
järnfors träsliperi och kraftstation.
Stjernstedt. 1. Karl Johan
S. (S t i e r n s t e d t), f. 1686, d.
1753, frih., överstelöjtnant, 1741
landshövding i Finlands s.ö. län,
där han vid krigsutbrottet s. å.
bjöd ryssarna tappert motstånd.
Politiker av hattpartiet, blev S.
riksråd 1746. — 2. Marika S., f.
1875, författarinna, gift 1900—06
med frih. C. Cederström, 1909 med
författaren L. Nordström. S.,
vilken till en början framträdde
under sign. Mark Stern, har
i talrika romaner och noveller
(bl. a. Janinas hjärta, 1905; Gena,
1908; Landshövdingens dotter,
1911; Världen och stjärnorna,
1920; Ullabella, 1922; von
Snec-kenströms, 1924; Fröken Liwin,
1925) främst behandlat
kvinnoöden och kvinnliga karaktärer.
St j ernström, Edvard, f.
1816, d. 1877, skådespelare och
teaterledare. Under sin glanstid
på 1840- och 1850-t. spelade S.
en mängd roller dels vid Kungl.
teatern, dels vid den av honom
själv 1854—63 ledda Mindre
teatern. 1875 grundade han Nya
(senare Svenska) teatern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
