- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / X. Saha-Stomp /
1595-1596

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stirling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1595

Stjälk—Stjärnfall

1596

Stjälkstygn.

Stjälk, se S t a m.

Stjälkmögel, Botry’tis
cine’-rea (tillhör Fu’ngi imperfFcti),
parasitsvamp, som angriper oeh
förstör saftiga frukter, ss.
ärt-och bönbaljor, gurkor,
jordgubbar o. a. bär. Frön av angripna
frukter dödas vanl., och om de
gro, angripas och dödas oftast de
uppkomna groddplantorna.

Stjälkröta, se Fusarium.

Stjälkstygn, art av
konturbildande prydnadssöm.

Stjälkål, se Trådmaskar.

Stjärn, se Häst sp. 1158.

Stjärna, se Stjärnor. — S.
användes ofta bildligt i bet.
ryktbar (kvinnlig 1. manlig)
skådespelare, cirkusartist etc.

Stjärnanis, se 111 i c i u m.

Stjärnarp, gods i Eldsberga
skn, Hall. 1., fideikommiss inom
ätten Stierncrona. Slottet,
bestående av två envånings
stenbyggnader, den ena från 1600-t., den
andra från 1800-t., inrymmer en
betydande porträttsamling.

Stjärnbanéret (eng.
Star-spangled banner), benämning på
För. States flagga.

Stjärnblomma, se Stellaria.

St järndyrkan är i allm. ej
något framträdande element i
religionerna. Vid sidan av mån- och
soldyrkan förekommer dock
stundom åkallan av någon ss. särskilt
mäktig ansedd stjärna, bl. a.
Venus, morgon- och aftonstjärnan,
samt Sirius. En mera utvecklad S.
utbildades i Babylonien, i vars

klara luft himlakropparna lätt
kunna iakttagas. Spec.
observerade man planeterna och
djurkretsens tecken. Dessa ansågos vara de
över människolivet rådande
makterna, resp, tolkarna av gudomens
vilja. Så uppkom efter hand en
senast på 500-t. fullt utbildad
astrologi (se d. o.) och astral
religion. S. spred sig till Palestina,
Egypten, Indien och Kina. I
Grekland förkunnades den astrala
religionen redan av pytagoréerna
och Platon men nådde sin eg.
utbredning först under den
hellenistiska tiden. I det stoiska
systemet fick S. en given plats,
och till folkets breda lager i
Me-delhavsvärlden spridde den sig
under romerska kejsardömets tid
genom förmedling av de
orientaliska kulterna (se Mysterier
1). Om dess vid. utbredning se
Astrologi. ■—■ En utvecklad
astral religion förekom även i det
gamla Mexiko (jfr
Fornameri-k a n s k kultur sp. 349).

Stjärneborg, se V en.

Stjärnfall, stjärnskott,
från äldre tider
härstammande benämning på meteorer (se
d. o.), föranledd av att S.
ter sig som en stjärnas
plötsliga ”lossnande” från
firmamen-tet. Den skenbara banans längd
på himlavalvet varierar från
bråkdelar av en grad till flera
tiotal grader, varaktigheten från
bråkdelen av sek. till 3 å 4 sek.
Medan de varje natt iakttagbara
spor a’diska S. dyka upp på
vitt skilda ställen av himlavalvet
och röra sig i allehanda
riktningar, synas de periodiskt
återkommande (p e r i o’ d i s k a S. 1.
st j är n f all s s v är m ar)
utstråla från ett bestämt, ganska
litet område av himlavalvet (r a ■
d i a’ n t 1.
radiatio’ns-punkt, skärningspunkten för de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/10/0810.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free