Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjärnfors ... - Stjärnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1599
St j ärnkammaren—St j ärnor
1600
Stjärnkoppling (t. v.) och
triangelkoppling.
avståndet till Plejaderna har
beräknats vara 400 ljusår. — De
klotfor miga S. äro starkt
koncentrerade i mitten, så att
mittpartiets ljusstyrka vida
överträffar de yttre delarnas. Antalet
kända dylika objekt utgör icke
fullt 90. Även de klotformiga S.
ansluta sig i viss mån till
Vintergatan. En typisk representant för
denna kategori är S. i Hercules.
Benämningen klotformiga S.
torde — enl. vad nyare
forskningsresultat utvisa — böra utbytas
mot ellipsoidiska. Antalet
enskilda stjärnor i dessa S. är enormt
stort. Enl. H. Shapley är antalet
i den nämnda S. i Hercules
100,000, vilket antal sannolikt är
för lågt, enär stjärnorna med
avtagande ljusstyrka starkt tilltaga
i antal. Totala ljusstyrkan hos de
ljusaste S. uppskattas till c:a 6.
Märklig är hos dessa S.
förekomsten av ett stort antal
föränderliga stjärnor av en speciell
typ. De klotformiga S. torde vara
oss f järmare än de öppna. — Inre
rörelser i S. ha hittills icke med
säkerhet kunnat påvisas, medan
egenrörelser hos hela S.
konstaterats hos några få öppna.
Radialrö-relser har man funnit hos ett
flertal S.; de äro relativt stora utan
att dock uppnå spiralnebulosornas
storlek. — Enl. en av Shapley
framställd teori upplösas de
klotformiga S. i närheten av
Vintergatans massor i öppna S. på
grund av gravitationsverkningar.
St järnkammaren (eng. The
Star Chamber), fordom engelsk
domstol, lydande direkt under
konungen. Under Jakob I och Karl
I ett redskap för despotismen,
avskaffades den förhatliga S. av
”långa parlamentet” 1641.
St järnkikare, se
Fjär-s i n g a r.
St järnkoppling,
Y-kopp-1 i n g, kopplingssystem för
trefasmaskiners faslindningar. S.
kan ha nolledare till skillnad
från det andra kopplingssystemet,
delta- 1.
triangelkoppling. Se Elektriska
maskiner sp. 875 ff.
St järnkorall, se M a d r e p o
-r a r i a.
Stjärnor. Populärt är S.
benämning å alla himlakroppar,
som för blotta ögat icke visa
någon synbar diameter (t. ex. i
sammanfattningen sol, måne och
S.). I astronomin avser man med
S. samtliga utanför vårt
solsystem befintliga himlakroppar,
varvid dock å ena sidan
nebulo-sorna icke inbegripas, medan å
den andra vår sol rätteligen bör
hänföras till kategorin S. —
Fastän S. befinna sig i rörelse
(se nedan), synas de på grund av
de enorma avstånden från oss
orörliga i förhållande till
varandra, vilket dels givit upphov
till den föråldrade benämningen
fixstjärnor, fasta stjärnor,
dels möjliggjort en redan i
forntiden påbörjad orienterande
gruppindelning i stjärnbilder,
konstellatio’ ner som nu
omfattar 86 stjärnbilder (32 n.,
54 huvudsaki. s. om ekvatorn). De
till namnen knutna, mer 1. mindre
fantastiska figurerna utelämnas
på moderna stjärnkartor, där en
stjärnbild omfattar en viss,
linje-begränsad del av himlavalvet. På
n. hemisfären äro Stora Björnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
