Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Stockholm—Nynäs järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1661 Sthlm—Nynäs järnv.—Sthlm—Roslagens järnv. 1662
Vid 1800-t:s slut framträdde
även en begynnande
förstads-och förortsbildning, gynnad av
förbättrade kommunikationer. I
fråga om den andliga odlingen
gjordes en viktig insats av den
1877 upprättade Stockholms
högskola. Ett ståtligt uttryck för
tidens kultursträvanden var 1897
års stora allmänna konst- och
industriutställning i S. (se S t o c k
-holmsutställningen 2).
— 1900-t. Efter en jämn
utveckling under 1900-t:s första
decennier framstår 1920-t. som en
avgjord genombrottsperiod i S:s
historia. Viktiga
förvaltningsre-former voro införandet av
stads-kollegiet och ombildningen av
drätselnämnden (se ovan sp.
1643 f.). Stadens tillväxt
medförde tillkomsten av nya
institutioner, ss. den 1909
inrättade stadsplanekommissionen, nuv.
stadsplanenämnden. 1923 togs
initiativ till utarbetandet av en
generalplan för S. Stadsområdet
har erhållit en väldig utvidgning
genom inkorporering med S. av
grannsocknarna Brännkyrka
(1913) och Bromma (1916).
Trafiken har ökats enormt, och S :s
trafikproblem ha på sista tiden blivit
alltmer brännande. Särskilt gäller
detta broförbindelserna mellan de
n. och s. stadsdelarna. Även
framdragandet av bredare trafikleder
genom de äldre stadsdelarna utgör
ett problem, som — trots
anläggningen av bl. a. Kungsgatan och
Sveavägen — ännu ej är helt löst.
Arkitekturen, som under 1900-t:s
första decennium dominerades av
en delvis nationellt präglad
tegelbyggnadsstil, har senare övergått
till en klassicistiskt betonad
putsarkitektur. Bland de många nya
monumentalbyggnaderna märkes
främst Stadshuset.
Stockholm—Nynäs järnväg,
en c:a 55 km. lång, normalspårig
järnvägslinje mellan Älvsjö och
Nynäshamn, Sthlms 1. Äg. S:s
a. b. Banan trafikeras sedan 1905
av Trafik a. b.
Stockholm—Nynäs. En del av S: s tåg trafikera
även den staten tillhöriga
sträckan Sthlms central—Älvsjö. S.
öppnades för trafik 1901.
Stockholm—Rimbo järnväg,
se S t o ck h o 1 m—R oslagens
järnvägar.
Stockholm—Roslagens
järnvägar, sammanfattande
benämning på alla de järnvägar, som
trafikeras av Stockholm—Rimbo
järnvägs a. b. S. omfatta
Stockholm—Rimbo järnväg med
huvudsträckorna Sthlm—Rimbo (55
km.) och
Uppsala—Länna—Rimbo—Norrtälje (81 km.), Rimbo—
Sunds järnväg (42 km.; äg. Rimbo
—Sunds järnvägs a. b.) mellan
Rimbo och Hallstavik samt
Fa-ringe—Gimo järnväg (32 km.),
som utgår från Faringe å Uppsala
—Norrtäljebanan och förbinder
denna i Gimo med Dannemora—
Hargs järnväg (se d. o.). Från
huvudsträckan Sthlm—Rimbo
utgå grenbanorna
Djursholms-Ös-by—Svalnäs (5,3 km.),
Djurs-holms-ösby—Altorp (2,1 km.)
samt Roslags-Näsby—österskär
(18,4 km.). Vid Stocksund finnes
anslutning till en normalspårig
linje till Långängstorp (1,1 km.).
Samtliga övriga äro smalspåriga
(0,891 m.). Sträckan
Sthlm—-Danderyd är dubbelspårig och
liksom de från denna utgående
grenbanorna elektrifierad. De
elektrifierade sträckorna gå vanl.
under den gemensamma
benämningen Djursholmsbanan.
— De olika sträckorna öppnades
för trafik: Uppsala—Länna 1876,
Länna—Faringe—Rimbo —N
orr-tälje 1SS4, Sthlm—Rimbo 1885,
Djursholms-ösby—Framnäsviken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
