Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stoiker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1693
Stoiker—Stollsvamp
1694
användes ofta i allm. om
karaktärsegenskaper 1. livsåskådning,
som erinrar om de gamla
stoikernas, spec. i bet, orubblig
karaktärsstyrka och självbehärskning.
Sto’iker, S t o’ i s k, se S t o i
-c i s m e n.
Stoke, S. - u p on - Tr ent
[ståok opå’nn], stad, bildande
eget grevskap, i Staffordshire,
mell. England, vid Trent. S. är
centrum för Englands
lergodsindustri (se P o 11 e r i e s) och har
betydande maskinindustri. 280,000
iriv. — Ehuru S. redan på 1600-t.
hade betydande
lergodstillverkning, blev det stad först 1845.
Det egentliga S. sammanslogs
1910 med angränsande orter, bl. a.
Hanley, Burslem och Longton, till
den nuv. storstaden S.
Stokes [ståoks], sir George
Gabriel, f. 1819, d. 1903,
engelsk matematiker och fysiker,
prof, i matematik i Cambridge
1849, utförde viktiga
hydrodyna-miska undersökningar, som bl. a.
ledde till en efter S. uppkallad
formel för friktionsmotståndet
mot en liten sfär, som rör sig
långsamt genom en vätska. Vid.
utförde han grundläggande
undersökningar om fluorescens och
uppställde den efter honom
uppkallade, ej fullt allmängiltiga
lagen, att
fluorescensstrålning-ens våglängd är större än den
uppväckande strålningens.
StoTa, lat., se Klädedräkt
sp. 928 och K yr k oskrud
sp. 14.
Stolberg [sjtåTbärS], stad i
Rhenprovinsen, Preussen, ö. om
Aachen. Betydande metall- och
glasindustri. 17,000 inv.
Stolbo’va, fordom by i
Inger-manland, Ryssland, s. om Ladoga.
I S. slöts 1617 en svensk-rysk
fred (se Gustav sp. 139).
Stolgångsöppning, mynningen
av ändtarmen i hudytan strax
framför svansbenet i den djupa
fåran mellan sittbensknölarna. S.
hålles sluten genom en kraftig,
ringformig muskel, sfi’ncter a’ni.
Stoll (ty. Stollen, eg.
upprätt-stående stock; urspr. om
stöttorna i gången), se
Gruvbrytning sp. 33.
Stollbergsgruvan, Norrbärke
skn, Kopparb. 1., utgör sydligaste
ledet i Väster-Silvbergstreckets i
n.—s. strykande, c: a 3,5 km.
långa zon av fyndigheter av
manganhaltig järnmalm, bly- och
zinkmalm. Malmlinserna ha i det
närmaste vertikal ställning och
genomsättas av diabasgångar.
Sidostenen är en delvis bandad
kvartsit med granat och glimmer.
Anmärkningsvärd är en
djupgående (påvisad till 100 m:s djup),
längs förkastningssprickor
försiggången prekvartär förvittring,
som förvandlat diabasen till
kao-lin och malmen till lim onit (s. k.
mullmalm). S. äges jämte
anrikningsverk (S il vhy 11 an) av
a. b. Stollbergs gruvor och
anrikningsverk, grundat 1911. —
Väster-Silvbergs malmfyndigheter
torde ha upptäckts och bearbetats
i slutet av 1480-t.; de nedlades i
förra hälften av 1700-t. och
åter-upptogos på 1890-t.
Stollsvamp (av ty. Stollen,
hake på hästsko), mjuk, vanl. oöm
ansvällning på armbågsspetsen
hos häst, beroende på
inflammation i en där belägen slemsäck.
Orsaken anses ofta vara tryck
mot haken på skon, då hästen
ligger. S. medför vanl. ingen
olägenhet, men stundom kan en böld
uppstå, åtföljd av betydande
ansvällning och ömhet samt hälta.
Behandling: is- 1. kalla omslag,
vid varbildning öppnande av
bölden. Vid kroniska fall kräves
ingen behandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
