Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora Lundby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Stora Lundby—Stora nordiska kriget
6
Stora Lundby, socken i Älvsb.
I., jämte Skallsjö pastorat i
Göteborgs stift. 1,575 inv.
Stora Långviks gruv a. b.,
Hedemora, grundat 1877, äger
järngruvor och. anrikningsverk i
Intrånget och Nartorp.
Stora Malm, socken i
Södermani. 1., jämte Katrineholm
bildande S:s församling och
pastorat i Strängnäs stift. 3,610 inv.
Stora Markie, stort gods i
An-derslövs skn, Malmöh. 1. S. är
sedan 1743 fideikommiss inom ätten
Stjernblad.
Stora Mellby, socken i Älvsb.
1., jämte Magra, Erska och
Lag-mansered pastorat i Skara stift.
1,900 inv.
Stora Mellösa, socken i Örebro
1., jämte Norrbyås pastorat i
Strängnäs stift. 3,340 inv.
Storamiral, titel, före
tronbe-stigningen buren av Karl XIII
och Oskar I ss. näst konungen
högste befälhavare över flottan.
Storamiralsämbeten funnos 1794
—97 och 1827—40 med uppgift
att vara ett centralt ämbetsverk
för flottans ledning.
Stora Mo’gul 1. Stormogul,
se Indien sp. 1314 f.
Stora nordiska kriget kallas
det krig, som fördes i n. och ö.
Europa 1700—21. Det uppkom ur
ett mot Sverige riktat
anfallsförbund mellan August II av
Polen, Fredrik IV av Danmark
och Peter I av Ryssland, vilka
ansågo tidpunkten för ett
angrepp gynnsamt, då Sverige
styrdes av den unge och oprövade
Karl XII. Fredrik IV ville ha
revansch för nederlagen under
1600-t. och upphäva förbindelsen
mellan Sverige och
Holstein-Got-torp. August II ville trygga sin
ställning genom lycklig
erövringspolitik (särskilt riktad mot
Livland) , och även Peter I lockades av
utsikten att göra erövringar från
Sverige vid Östersjön. En viktig
roll för förbundets tillkomst
spelade Patkul (se d. o.).
Angreppet på Sverige ägde rum på tre
håll: mot Holstein-Gottorp, mot
Riga och mot Narva. Med stöd
av en engelsk-holländsk eskader
övergick Karl XII till Själland,
varefter Danmark slöt fred i
Tra-venthal och utgick ur alliansen
(1700). Karl vände sig därefter
mot ö. och vann, gynnad av
snöyra, som dolde krigsrörelserna,
vid Narva en snabb seger över
den betydligt överlägsna ryska
hären (s. å.). Sedan han därefter
genom segern vid Düna (1701)
rensat Livland från Augusts
sachsiska trupper, inföll han i
Polen i avsikt att avsätta August
och få till stånd en fast
svenskpolsk allians, riktad mot
Ryssland. Efter långa och besvärliga
fälttåg, vilkas förnämsta
händelser voro segern över sachsarna
vid Klissow (1702) och
erövringen av Thorn (1703), lyckades Karl
slutligen få August avsatt och
Stanislaus Leszczynski vald till
polsk konung (1704). Under
tiden hade tsar Peter ockuperat
Ingermanland, anlagt Petersburg
(1703), erövrat Narva (1704) och
upprättat en rysk sjömakt. Sedan
ett kombinerat ryskt-sachsiskt
angrepp mot svenskarna i Polen
avvärjts, bl. a. genom K. G.
Rehn-skölds seger vid Fraustadt 1706,
angrep Karl Sachsen, Augusts
arvland, och tvingade därigenom
denne att i freden i Altranstädt s. å.
erkänna sin avsättning från
polska tronen. Efter ett års vistelse
i Sachsen — varunder de båda
parterna i Spanska
tronföljdskri-get gjorde fåfänga försök att få
honom att inblanda sig i detta
— bröt Karl upp mot ö. (1707),
och därmed började ett nytt
ske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
