- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / XI. Stone-Tång /
21-22

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21

Storbritannien (Sjöar och floder. Klimat)

22

wold Hills. I n.v. gränsa dessa
till lägre liggande leror från lias;
i s.ö. följer först ett bälte av
leror från övre jura, därefter
höjdryggar av kritkalk, ss.
York-shire Wolds och Chiltern Hills.
Till detta sista kalkband ansluter
sig i s.v. en ö.—v. antiklinalrygg.
Dess mittparti är eroderat, så att
äldre sand och leror gå i dagen i
The Weald, medan n. och s. därom
kritkalkhöj derna North och South
Downs kvarstå, nående Engelska
kanalen vid Dover och Beachy
Head. Kritan går också i dagen
på ön Wights s. del. Tertiära
lager, leror och sandsten täcka
Thamesbäckenet, ö. Öst-Angeln,
Wights n. del och områden
mellan Dorset Hills och South
Downs. Landisen utbredde sig n.
om Bristolkanalen—Thamesdalen,
avslipade och avrundade
bergryggarna samt utvidgade och
fördjupade dalarna. — Sjöar
och floder. Huvudöns mera
jämna och låga s.ö. delar äro
sjöfattiga i motsats till
Skottland, Cumbriska bergens
sjöom-råde (”Lake district”) och n.
Wales. Största sjön är Loch
Lo-mond i Skottland (71 kvkm.).
Floderna äro på grund av
tidvattnet, den ringa
fallhöjden och det jämna
vattenflödet av stor betydelse för
näringslivet. Huvudvattendelaren
går från Cheviot Hills längs
Pen-ninska bergen mellan Dees och
Severns flodområden till mitten
av Wales. Bland Skottlands
floder märkas Tay, Spey, Clyde
Tweed, Forth och Dee samt bland
Englands och Wales’ Thames,
Severn, Ouse och Trent (jfr
H u m b e r), Great Ouse, Wye,
Nen, Tees, Tyne, Witham,
Wel-land, Dee, Mersey och Eden. —
Klimat. S. har ett milt
havsklimat, betingat av Atlantens och

Storbritannien. Pass i Wales.

Golfströmmens närhet. I allm.
stå vindarna i beroende av det
låga lufttrycket i Atlanten nära
Island. Cyklonernas banor gå ofta
över S., och v. vindar överväga.
Temperaturen är därför om
vintern relativt hög och om
sommaren låg, särskilt i v. Alla
årstider ha riklig dimma och
nederbörd. Höst och vinter äro
regn-rikare än vår och sommar.
Regn-rikast är v. kusten, särskilt för
v. vindar utsatta bergstrakter. I
v. Skottland, Cumberland och
Wales’ bergstrakter faller mer än
2,000 mm. årligen. Högsta siffror

Medium för kallaste—varmaste månad.

Shetlandsöarna ....... + S0^1 + 11°,62

Orkneyöarna .......... + 3°, t1 -j- 12°,22

Yttre Hebriderna ..... + 5°,4 -j- 12°,82

Ben Nevis ............ — 4°,g1 -j- 5°>i

Aberdeen ............. +3°,2 + 13°,t

Edinburgh ............ + 3°,0 + 14°,T

York ................. + 3°,2 + 15°,4

Liverpool ............ + 4°.! + 15°,4

Cambridge ............ + 3°,i -j- 16°,4

Greenwich ............ + 3°,e -j- 17°,0

Scillyöarna .......... + 7°,t1 + 16°,4

Ventnor (Wight) ...... + 5°,2 + 16°,s2

1 Febr. 2 Aug.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/11/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free