Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
• Storbritannien (Författning)
40
university constituency,
’’univer-sitetsvalkrets”, alla vid ett
universitet graduerade 1. ss. lärare
anställda; 2) för kvinnor är
åldersgränsen satt till 30 år. Ss.
allmän rösträttskvalifikation gäller,
att kvinnan (1. hennes man) skall
ha kommunal rösträtt ss.
innehavare av jord 1. lägenhet (land 1.
premise) med minst 5 £ taxerad
årlig nettoavkastning 1. av ett
bostadshus (dwelling house).
Därutöver kan hon få ännu en
röst ss. medlem av en university
constituency på ung. samma
villkor som en man. — I
kompetensavseende är underhuset
numera så gott som
allena-härskande. Redan 1407
fastslogs, att penningbillar skulle
först framläggas i underhuset.
1678 fråntogs överhuset
ändrings-rätt, och genom den s. k.
vetobil-len 1911 bestämdes dels, att om en
penningbill, som senast en månad
före parlamentssessionens slut
sänts till överhuset, icke inom en
månads förlopp av detta
oförändrat antagits, skall den, om icke
underhuset beslutar motsatsen,
skickas till kronan för sanktion,
trots att lordernas samtycke icke
föreligger, dels att med avseende
å andra public bilis överhusets
medverkan skall ha allenast
sus-pensiv karaktär, så att om
överhuset under tre pä varandra
följande sessioner efter åtnjutande
av samma månatliga betänketid
förkastat en sådan bill, skall den
det oaktat, förutsatt att minst
två år förflutit mellan första och
sista behandlingen, skickas till
kronan för sanktion, därest icke
underhuset beslutar motsatsen.
Endast i fråga om
underhusmandatens giltighetstid, som 1911
nedsattes från 7 till 5 år,
kvarstår lordernas medbeslutanderätt
som ofrånkomlig. — I motsats
till public bilis (”allmänna
lagförslag”), vilka avse staten som
helhet, stå private (”enskilda”)
bilis, som beröra delar av riket,
enskilda korporationer och
personer. Till de senare tages
initiativet icke ss. vid de förra av
parlamentsledamot utan av enskilda
utanför parlamentet, och
behandlingsformen är en annan, med
särskilt syfte att bereda skydd
mot obehörigt sidoinflytande från
privatintressen. — Den engelska
budgeten skiljer sig i flera
avseenden icke blott från den svenska,
genom användning av lagformen,
utan även från den kontinentala
finanslagen, t. ex. den danska,
genom tillämpning av
nettobud-getprincipen, och från båda
därigenom, att pä inkomstsidan
uppföras icke reala, förslagsvis
beräknade inkomstkällor utan
exakta medelanvisningar pä
engelska kronans samlade inkomststock,
Consolidated Fund (”stadgad
fond”), placerad i en räkning
hos Bank of England, kallad
Eæ-chequer Account
(”skattkammar-räkning”). Statsbehoven indelas
i fasta och rörliga, av vilka de
förra tillgodoses i kraft av
stående lagar, de senare
budgetmässigt. Budgetförslagen framläggas
i underhuset, där
realbehand-lingen sker i två Committees of
the Whole House (”utskott,
bestående av hela huset”), huset
självt arbetande under särskild
ordf, och i friare
förhandlingsform. Det slutliga budgetbeslutet
sammanfattas i en Appropriation
Act (”anslagslagen”), vars
inkomstbilaga A täcker utgifterna
med anvisningar pä Consolidated
Fund, kallade dels Consolidated
Fund Acts, dels Grants out of
Consolidated Fund. För medlens
anskaffning till Exchequer
Account måste även sörjas, och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
