Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41 Storbritannien (Förvaltning. Politiska partier) 42
är på detta område, som
budgetstriderna framför allt utkämpas.
Beslutet sammanfattas i Finance
Act. — Förvaltning. De
departe-mentala ämbetsverken, för vilka
i allm. ministrarna (se ovan sp.
37) äro chefer, benämnas i allm.
offices (t. ex. Foreign Office, se
d. o.), i vissa fall boards (t. ex.
Board of Trade,
handelsdepartementet). Den lokala
förvaltningen var i äldre tid bestämd
av den säregna blandning av
kunglig regeringsmyndighet och
folklig självstyrelse, som är känd
under namn av selfgovemment,
med av konungen ur landets
ledande samhällsklass, gentry,
utsedda funktionärer, främst
sheriffer och fredsdomare. Med detta
system bröts för städernas del
genom Municipal Corporation
Act (”stadssamhälleslagen”) 1835
(den nu gällande är av 1882), för
landet ss. helhet genom Local
Government Act
(”lokalförvaltningslagen”) 1888. — England
är f. n. indelat i 62 grevskap,
counties, inklusive London,
omfattande i regel stads- och
landsbygd. Städer med minst 50,000
inv. bilda dock egna s. k.
county boroughs
(”grevskaps-städer”). För varje county
finnes ett av folket för 3 år valt
county council
(”grevskaps-råd”). Counties delas i rural
(lant-) och urban (stads-)
districts-, de förra ha var sitt
district council (”distriktråd”)
och delas i sin tur i parishes
(”socknar”), vilka ha sin
primärförsamling, parish meeting
(”sockenstämma”), och ev. sitt råd,
parish council (”sockenråd”). I
stadsdistrikten äro de
motsvarande institutionerna town councils
(”stadsråd”), mayor (se d. o.)
och aldermen (”åldermän”). I
county boroughs övertas county
councils befogenheter av town
council. Om förvaltningen av
London se d. o. sp. 736 f. Dessa olika
korporationer ha övertagit de
flesta uppgifter, som fordom
ombesörjdes av de gamla
selfgovern-ment-institutionerna. Sheriffer
och fredsdomare finnas dock kvar,
om än med minskad kompetens.
— Skottlands förvaltning är
genom Local Government Acts av
1889 och 1894 i det stora hela
ordnad efter samma linjer som den
engelska. — Politiska partier. S.
är det parlamentariska
partiväsendets föregångsland. De sedan
gammalt under ständig
förskjutning av partiidealen med
varandra tävlande tories och whigs
(se dessa ord) började vid mitten
av 1800-t. övergå i resp,
konservativa och liberala, vilka
partinamn ännu äro i bruk. De förra
ha varit imperialismens
banérfö-rare och ägnat särskild omsorg
åt stärkande av samhörigheten
mellan Brittiska rikets olika
delar, de senare ha speciellt ivrat
för demokratiska
samhällsrefor-mer (i fråga om rösträtt o. d.)
och tidigare för home rule på
Irland. Inbördes splittring har
på sistone mycket försvagat de
liberala, samtidigt som de
konservativa med ett moderat
protektionistiskt och ett praktiskt
socialreformatoriskt program fått
en stark majoritetsställning i
underhuset. En farlig motståndare
har det fått i arbetarpartiet (se
Independent Labour
Party och
Socialdemokrati sp. 1097 f.), vars
parlamentariska grupp från 1906
arbetat sig fram till positionen ss.
underhusets näst största och fått
den officiella ledningen av
oppositionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
