Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Storbritannien (Kyrkliga förhållanden)
46
utbildning om året och
organiserad på 14 infanteri- och 1
kavalleridivision. Denna får användas
utom hemlandet. Vid universitet
och elementarskolor finnes en
officersutbildningskår på omkr.
36,000 elever, varur
territorialar-méns officerare till stor del
rekryteras. Staten understöder en
omfattande frivillig militär
fostran av ungdomen. — Betr,
flottans styrka har S. biträtt
Washingtonkonferensens (se d. o.)
beslut. Flottan räknar bl. a. 16
slagskepp, 4 slagkryssare, omkr.
50 kryssare, varjämte 10 s. k.
Washingtonkryssare äro under
byggnad 1. planlagda, omkr. 17
flottiljledare, 160 jagare och 65
U-båtar, 7 flygdepåfartyg m. m.
samt ett stort antal smärre
fartyg för mintjänst,
minbevakningstjänst, specialtjänst i
kolonierna m. m. Personalstyrka
omkr. 100.000 man. Huvuddelen
av flottan är fördelad på
Medelhavs- och Atlantflottorna. Den
förra, i vilken de modernaste
fartygen ingå, är baserad på
Malta och Gibraltar och efter
världskriget starkare än
Atlant-flottan. Uti kinesiska farvatten,
Ostindien, Syd-Afrika och
Västindien äro stationerade
kryssareskadrar, baserade på ett nät av
flottstationer, Singapore,
Hongkong m. fl. samt olje- och
kolstationer. — Flygvapnet
är organiserat under ett särskilt
statsdepartement. Det beräknas
omfatta i första linjen omkr. 500
flygplan i hemlandet samt 250 för
Medelhavet, Indien m. m., med en
planlagd utökning till
sammanlagt 1,160 flygplan jämte talrik
reserv. — Kyrkliga förhållanden.
Statskyrka är i England den
genom reformationen skapade
nationellt engelska kyrkan (se
England sp. 1072 ff.), även
kallad anglikanska
kyrkan 1. episkopalkyrkan.
Högsta lagstiftande församling
är parlamentet. Kyrkan äger
dock ett visst mått av
självständighet. Dess egen styrelse ligger
främst i händerna på biskoparna
(antalet biskopsstift 41) under
högsta ledning av ärkebiskopen av
Canterbury (ärkebiskop finnes
dessutom av gammalt i York samt
från 1920 i Wales). — Inom
anglikanska kyrkan plägar man
urskilja tre riktningar: den
konservativa 1. högkyrkliga, som
särskilt betonar de ”katolska”
elementen i författning och ki|lt
(jfr Oxfordrörelsen); den
lågkyrkliga 1. evangeliska,
som rönt stark påverkan av den
metodi stiska väckelsen, samt den
bredkyrkliga 1. liberala, som
intresserar sig för historisk
bibelforskning och den moderna tidens
kulturella problem. Till
statskyrkan torde höra omkr. 70 % av
Englands befolkning. — Från
puritanerna härstammande
frikyrkliga samfund finnas i stort
antal, mest i Wales. De
viktigaste äro metodister,
kongrega-tionalister och baptister.
Dessutom är sektväsendet rikt
utvecklat. Den romerska kyrkan,
som 1850 organiserades i 12
biskopsstift under en ärkebiskop av
Westminster (numera 4
ärkebiskopar och 13 biskopar) räknar f. n.
c:a 1,930.000 anhängare. — Även
i Skottland finnes statskyrka, som
här är kalvinisti
sk-presbyteri-ansk, skapad genom den av Knox
(se d. o.) ledda reformationen
och nyorganiserad under Vilhelm
III. På grund av missnöje med den
1712 återinförda patronatsrätten
ägde under 1700-t. flera
separationer rum, den första 1733 genom de
strängt kalvinistiska s. k.
sece-ders (”separatister”). Dessa sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
