Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Storbritannien (Rättsväsen. Försvarsväsen)
44
Partiställning- i underhuset.
Valen dec. Valen okt.
1923. 1924.
Konservativa ........ 258 413
Arbetarpartiet ...... 191 150
Liberala ............ 156 39
Mindre grupper ....... 10 13
Summa ............... 615 615
— Rättsväsen. England har ingen
kodifierad lag. Dess common
law (se d. o.) är en
sammanfattande benämning på
rättssedvän-jor, som i hög grad fått sin
utveckling påverkad av
domstols-praxis. Vid sidan av common law
finnes lagskipning efter equity
(se d. o.), ett rättssystem,
uppkommet därigenom, att common
law med tiden befanns bristfällig
1. för sträng, varför man sökte en
utfyllnad hos den romerska 1. den
kanoniska rätten. Denna
sidoordnade jurisdiktion återfinnes även
i den nutida organisationen av
det högre domstolsväsendet, som
ordnades genom en lag 1873.
Enl. denna sönderfaller
överdomstolen, Supreme Court of
Judica-ture, i två avdelningar, High
Court of Justice (”rättvisans
höga domstol”) och High Court
of Appeal (”höga
appellations-domstolen”). Den förra, från
vilken kan vädjas till den senare,
består av tre divisioner:
Chan-cery Division
(”kanslidivisionen”), Kings Bench Division
(”hovrättsdivisionen”) och
Pro-bate, Divorce and Admiralty
Division (”prövnings-,
skilsmässo-och amiralitetsdivisionen”). I
sista hand kan vädjas till
överhuset, vars domsrätt faktiskt
utövas av ett trängre utskott,
bestående av Lord Chancellor som
ordf., 6 Lords of Appeal
(”appel-lationslorder”) och sådana lorder
med ärftlig rätt, som bekläda
vissa höga juridiska ämbeten, de
s. k. Law Lords (”laglorder”).—
Den lägre jurisdiktionen arbetar
med tillhjälp av jury och är olika
ordnad för brottmål och för civila
mål. I mindre brottmål och
polisförseelser döma nederst
fredsdomarna (minst 2) på s. k. petty
sessions (”underordnade ting”).
Därifrån vädjas till 4 ggr årligen
sammanträdande quarter sessions
(”kvartalsting”), bestående av
samtliga fredsdomare inom
grevskapet. Vissa städer ha särskild
fredsdomarjurisdiktion. För
mindre, civila mål inrättades under
1800-t. s. k. new county courts
(”nya grevskapsdomstolar”). över
dessa olika lokala domstolar
finnes för såväl brott- som tvistemål
alltifrån medeltiden en särskild
jurisdiktion, utövad av från den
centrala överdomstolen utsända
domare, som bilda de s. k. circuit
1. assize courts (eg. ”rundrese”- 1.
”sittningsdomstolar”). Slutligen
finnes i London en Central
Cri-minal Court (”central
kriminaldomstol”) för svårare brottmål
inom huvudstadens område och i
vissa fall även för övriga delar
av landet. Skottland har sin
särskilda common law och sin
dom-stolsorganisation, båda i mycket
liknande de i England
förefintliga. — Försvarsväsen. Den under
världskriget införda allmänna
värnplikten har åter upphävts.
Armén består huvudsaki. av:
1) Den värvade reguljära armén
(c:a 195,000 man), därav omkr.
hälften i hemlandet, den andra
hälften i Indien, kolonierna och
besatta främmande områden. Med
tillhjälp av reguljära arméns
reserver (c:a 110,000) av f. d.
värvad personal kan snabbt
mobiliseras den s. k. Expeditionary
Force (”expeditionsstyrkan”) om
5 infanteri- och 1
kavalleridivision. 2) Territorialarmén (c: a
150,000 man) av frivillig
miliskaraktär med ett par veckors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
