Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Storbritannien (Historia — 1890)
56
Engelska premiärministrar från 1812.
(Arb. — arbetarministär, K — konservativ ministär, Koal. = koalitionsministär,
L — liberal ministär, T = toryministär, W = whigministär.)
Liverpool T 1812
Canning T april 182"
Goderich T ang. 1827
Wellington T 1828
C. Grey, earl Grey W 1830
Melbourne W juli 1834
Peel K nov. 1834
Melbourne W 1835
Peel K 1841
Russell W 1846
Derby K febr. 1852
Aberdeen W dec. 1852
Palmerston W 1855
Derby K 1858
Palmerston W 1859
Russell W 1865
Derby K 1866
Disraeli K febr. 1868
Gladstone L dec. 1868
Disraeli, earl
Beacons-field K 1874
Gladstone L 1880
Salisbury K 1885
Gladstone L febr. 1886
Salisbury K aug. 1886
Gladstone L 1892
Rosebery L 1894
Salisbury K 1895
Balfour K 1902
Campbell-Bannermann L
1905
Asquith L 1908
Asquith Koal. 1915
Lloyd George Koal. 1916
Bonar Law K 1922
Baldwin K 1923
Macdonald Arb. jan. 1924
Baldwin K nov. 1924
Utrikesstatssekreterare från 1812.
Castlereagb 1812
Canning 1822
Dudley 1827
Aberdeen 1828
Palmerston 1830
Wellington 1834
Palmerston 1835
Aberdeen 1841
Palmerston 1846
Granville 1851
Malmesbury febr. 1852
Russell dec. 1852
Clarendon 1853
Malmesbury 1858
Russell 1859
Clarendon 1865
Stanley 1866
Clarendon 1868
Granville 1870
Stanley, earl Derby 1874
Salisbury 1878
Granville 1880
Salisbury 1885
Rosebery febr. 1886
Iddesleigh aug. 1886
Salisbury 1887
Rosebery 1892
Kimberley 1894
Salisbury 1895
Lansdowne 1900
E. Grey. viscount of
Falloden 1905
Balfour 1916
Curzon 1919
Macdonald jan. 1924
A. Chamberlain nov. 1924
ghanistan. Då ryska
erövringsplaner hotade Turkiet,
förklarade S. och Frankrike 1854
Ryssland krig (se
Krimkri-get). S;s härorganisation
befanns därvid mycket bristfällig.
Missnöjet blev stort, och flera
ministärskiften följde. 1857
utbröt ett omfattande uppror i
Indien (se d. o. sp. 1320), vilket
resulterade i att Ostindiska
kompaniets besittningar lades direkt
under kronan. Redan 1840 hade S. i
Kina fört det s. k. opiumkriget,
och 1856—61 följde ett
fransk-engelskt krig mot Kina (se d. o.
sp. 805). Under Nordamerikanska
inbördeskriget iakttog S. en för
sydstaterna mycket partisk
neutralitet (Alabamaaffären, se
Neutralitet sp. 768). —
Den brittiska
imperialismens tid (1867—1914).
Från omkr. 1870 inträdde en
stegring i S:s koloniala expansion.
Samtidigt igångsattes ett
mål
medvetet arbete på att forma ett
brittiskt världsvälde och att
organisera det efter de olika ländernas
egna förutsättningar, antingen ss.
av moderlandet mera beroende
kronkolonier 1. ss. självstyrande
dominions (se Brittiska
riket sp. 578 ff.). Början gjordes
av Disraeli, vars verk fortsattes
bl. a. av Salisbury och
framstående kolonialorganisatörer, ss.
Cromer, J. Chamberlain, Rhodes
och Curzon. Ett uttryck för
en-hetssträvandena inom riket var
sammankallandet av
representanter för de självstyrande
kolonierna till kolonialkonferenser
(den första 1887 fick med vissa
mellanrum efterföljare, numera
benämnda imperiekonferenser).
S. kom vid flera tillfällen på
spänd fot med sina rivaler bland
de kolonialintresserade
stormakterna: med Ryssland, som hotade
Indiens n.v. gräns via
Afghanistan (se d. o. sp. 123 f.), och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
