Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strandsnäckor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Strandsnäckor—Strassburg
86
fåglar med svagt uppåtböjd
näbb. Boet bygges på marken.
Strandskatan, Haema’topus
ostrale’gus, är svart med buk,
bakrygg, stjärtens inre hälft och
ett band över vingen vita. Näbb
och ben röda. Europa, Asien;
allmän vid Sveriges kuster och
större insjöar. Lever av smärre
vattendjur m. m. Ägg vanl. 3,
grågula, svartfläckiga. — R o s
-karlen, Morine’lla inte’rpres,
är ovan huvudsaki. roströd,
svart-fläckig, under vit. Huvud vitt
med svarta streck, bakhals vit,
framhals svart. Havskustfågel
med vidsträckt utbredning. Lever
av insektlarver, skalbaggar m. m.
Ägg 4, ljust grönbruna,
brunfläckiga. — Flyttfåglar. Fridlysta.
Strandsnäckor, Litorünidae,
en fam. Snäckor med
kägel-likt, tjockt skal. Flertalet S. leva
i havet vid stränderna. Vanliga
S., Litori’na lito’rea, är mycket
allmän vid Sveriges västkust.
Ätlig. Jfr Litorinahavet.
Strandsporre, långsträckt,
från stranden utskjutande bank,
uppkommen genom anhopning av
sand o. a. erosionsprodukter i lä
om en udde. S. kan växa, tills den
ss. en kustdamm (ty. Nehrung)
avstänger en bukt 1. flodmynning.
Strandvallar, vallformiga
bildningar av sand, grus 1. rundade
stenar, uppkastade av vågorna i
själva strandlinjen. S t engä r
-den äro av rullsten uppbyggda
S. Jfr även Strandlinjer.
Strandvård, se B y a v å r d.
Strandäganderätt, se
Vattenrätt.
Strangulatio’n (av lat.
stran-gula’re, strypa), strypning,
tillsnörning av halsen genom
yttre våld, varvid
halspulsådrorna (karotiderna; jfr d. o.)
tillklämmas och blodtillflödet till
hjärnan praktiskt taget upphör.
Strandskatf&glar. Roskarl. Längd 22—
25 cm.
Härigenom orsakas ögonblicklig
medvetslöshet (om tillklämningen
är fullständig) och genom
förlamning av livsknuten
upphörande av andningen. Genom
klämning av lung-magnerven utlöses
även en chock på hjärtat. Vid
långsammare tillklämning, t. ex.
med händerna, kan död orsakas
huvudsaki. genom tilltäppning
av luftstrupen och alltså genom
bristande lufttillförsel till
lungorna.
Strasbourg [-bo’r ], se S t r a s s
-b u r g.
Strasburger [sjtra’sborger],
E d u a r d, f. 1844, d. 1912, tysk
botanist, prof., från 1880 i Bonn.
S. var den moderna botaniska
cellforskningens (växtcytologins)
grundare och var även
framstående histolog.
Strass (efter uppfinnaren,
österrikaren Joseph Strasser),
Mainzfluss [ma’jntsfloss],
starkt ljusbrytande, blyhaltigt
glas; innehåller jämte kiselsyra
även borsyra. S. användes till
framställning av konstgjorda
ädelstenar (jfr d. o.).
Strassburg [sjtra’sborg], fr.
Strasbourg, huvudstad i dep.
Bas-Rhin, ö. Frankrike, vid Ill.
Katolsk biskop. 170,000 inv. — Ill
delar sig inom S. i två armar,
som omsluta den gamla staden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
