Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strandsnäckor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Strassburgederna—Stratford de Redcliffe
88
Strassburg. Katedralen från s.v.
vilken med sitt ålderdomliga
utseende kontrasterar mot de
omgivande nyare stadsdelarna. Den
främsta byggnaden är katedralen.
Dess ö. delar fullbordades omkr.
1250 i över gångs stil; det gotiska
långhuset uppfördes 1250—75,
västpartiet med sin berömda
fasad (se ill. till Tysk konst)
av bl. a. Erwin v. Steinbach omkr.
1300; den höga tornspiran
tillkom först 1439. Berömda äro de
sköna romanska skulpturerna på
s. tvärskeppsportalen och den
rika figurutsmyckningen på de
tre västportalerna (se ill. till
Ecclesia), Bredvid katedralen
ligger slottet (Palais de Bohan),
uppfört 1728—1741, inrymmande
museum. Universitet, grundat
1567, med stort bibliotek (1,3
mill. bd). S., som ligger nära
Rhen (se d. o. sp. 1073) och är
viktig knutpunkt på östbanenätet
samt ändpunkt för
Rhöne—Rhen-och Marne—Rhenkanalerna
(kanal till Basel är planerad), är en
av Frankrikes förnämsta
handelsstäder, Mångsidig industri (bl. a.
berömd tillverkning av
gåsleverpastej). S. är starkt befäst. —
S., som grundades av romarna,
blev vid 1200-t:s början fri
riksstad och utvecklades under
senare medeltiden till en av
Tysklands främsta städer. 1681
besattes S. mitt under freden av
Ludvig XIV och tillerkändes
Frankrike 1697. Under Fransk-tyska
kriget 1870—71 besattes S. av
tyskarna och var sedermera
huvudstad i rikslandet
Elsass-Loth-ringen, tills det 1919 avträddes
till Frankrike.
Strassburgederna, benämning
på ett under de karolingiska
brödrastriderna 842 i Strassburg
ingånget förbund mellan Karl
den skallige och Ludvig den
tyske, vilket f. å. ledde till
fördraget i Verdun (se
Frankrike sp. 500 och Franska
språket sp. 557).
Stråte’g (grek, stratego’s, av
strato’s, här, och a’gein, föra),
i forntidens Aten benämning på
de tio, årligen valda
befälhavarna för hären. S:s uppgifter
vidgades efter hand till att, om ock
under folkförsamlingens kontroll,
omfatta hela den politiska
ledningen. Under 300-t. sjönk
ämbetets betydelse. — I modernt
språkbruk beteckning för person,
som uppgör de grundläggande
planerna för ett fälttåg och
handhar ledningen i stort av
operationerna (strateg i’n); person
med strategisk begåvning.
—-Adj.: stråte’ gis k.
Stratford de Redcliffe
[stræ’tt-fod di re’ddklif], Stratford
C a n n i n g, viscount S., f. 1786,
d. 1880, engelsk diplomat, var
1810—14, 1824—29 och 1842—58
sändebud i Konstantinopel. Han
förmedlade rysk-turkiska freden i
Bukarest 1812, stödde de
turkiska reformströmningarna på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
