Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stretta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Stretta—Stridshammare
98
skadestånds- och trygghetskrav
skapa ett bättre förhållande till
dessa makter. S. har medverkat
till Dawesplanens antagande i
London (se d. o. sp. 739 f.) 1924,
till avtalen i Locarno (se d. o.)
1925 samt till Tysklands inträde
1926 i N. F., i vars arbete han
sedan tagit framträdande del.
Han erhöll hälften av Nobels
fredspris 1926.
Stre’tta (ital.,
sammanträng-ning), den ofta i snabbt tempo
utförda slutsatsen i en aria 1.
konsertstycke ; även, liksom s t r e’ t
-to, trångföring (se Fuga).
Strib, ort i Odense amt,
Danmark, på Fyns n.v. kust (jfr
Fyn sp. 802). 1,100 inv.
Stribergs gruvfält omfattar
ett flertal gruvor i Nora
landskommun, Örebro 1. Malmen
(kvartsrandig blodsten) ligger i
leptit. Järnhalt c:a 50 %. Till
S. räknas ibland även det 3 km.
avlägsna Åsboberget, där malmen
består av ren blodsten. S., som
har en area av 7,000 kvm.,
bearbetades redan på 1600-t.
Malmfångsten har under 1919—24 i
genomsnitt utgjort c:a 20,000 ton
direkt användbar malm per år
(inkl. Åsbobergsfältet) samt c:a
12,500 ton anrikningsrågods.
Anrikningsverket (i Åsboberg)
producerade under samma tid
årligen c:a 7,000 ton slig med c:a
59 % järn. — Äg. Stribergs gruv
a. b.; förvaltas av Nora bergslags
gemensamma gruvförvaltning.
Stridsberg. 1. Ernst S., f.
1839, d. 1925, ingenjör, anlade
1867 i Torshälla Sveriges första
sågbladsfabrik, vilken 1879
överflyttades till Trollhättan
(Gullö-fors), varefter tillverkning
upptogs av maskiner även för
sågverk och cellulosafabriker.
Firman, Stridsberg & Biörck,
ombil-dades 1911 till bolag. — 2. G u s -
Gustav Stresemann.
t a f S., f. 1877, tidningsman,
sedan 1901 medarbetare i Svenska
Dagbladet, där han utövat en
mångsidig verksamhet, främst på
det utrikespolitiska området. —
3. Erik S., f. 1884, ämbetsman,
statskommissarie i Statskontoret
1919, expeditionschef i
jordbruksdepartementet 1920,
statssekreterare i finansdepartementet 1921,
konsultativt statsråd i Tryggers
ministär 1923—24, ordf, i Allm.
civilförvaltningens lönenämnd
1924, generaldirektör och chef för
Riksräkenskapsverket 1926.
Stridsdomare, officerare, som
under fredsövningar skall genom
till trupperna givna meddelanden
särskilt betr, eldverkan ersätta
de intryck och inflytanden, som
i krig skulle göra sig gällande.
Stridshammare. Hammare
torde från början betecknat varje
slagvapen av sten (ordet betyder
urspr. sten) men övergick till att
beteckna endast icke skarpeggade
slagvapen och verktyg. Den är de
germanska folkens äldsta vapen.
Under medeltiden blev S. ett
allmänt allmoge- och ryttarvapen,
för fotfolket med längre skaft och
för ryttaren med kortare, r y t -
4. — L e x. XI. Tr. 19. 10. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
