Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stretta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Stridsklubba—Stridsvärn
100
Stridsvärn. Skyttevärn. A ryggvall, B innergrav, C bröstvärn, D yttergrav, E
för-grav med järntrådsnät, F fältvall.
tarhammaren. Den senare
förekom även i Sverige bland
bönderna på 1600-t. och var ofta
försedd med bälthake. Som
stångvapen uppträder S. i former,
som utvecklats ur den medeltida
fotfolkshammaren.
Stridsklubba, stridskolv,
se Slagvapen.
Stridsropet, religiös
veckotidning i Sthlm, grundad 1883,
organ för Frälsningsarmén.
Stridstorn, se
Manöver-torn.
Stridsvagn. 1. Under antiken
förekommo spec. i Orienten
vagnar för jakt och strid, stundom
försedda med liar och därför även
kallade lievagnar. — 2.
Under världskriget 1914—18
upp-kommo pansrade och bestyckade,
motordrivna S. (sv. benämning i
början pansarvagnar, eng.
tanks, fr. chars d’assaut), som
skola kunna framföras i terräng,
över breda gravar m. m. samt
kunna taga sig upp för 35 °— 45°
branta sluttningar. Man brukar
särskilja tunga, vikt över 20 ton,
medeltunga, vikt 10—20 ton, och
lätta, vikt under 10 ton.
Be-väpningen utgöres vid tunga och
medeltunga av 1—2
artilleripjäser av omkr. fältkanonkaliber
samt 4—7 kulsprutor, vid lätta
av en finkalibrig artilleripjäs och
(eller) ett par kulsprutor.
Pansartjockleken är framtill i regel
10—20 mm. Lätta och
medeltunga börja nu få en hastighet
av 20—45 km./tim. på vägar
och 10—20 km./tim. i terräng.
Urspr. voro S. banddrivna.
Försök ha gjorts att övergå till
hjuldrivning å vägar 1. ock att
ersätta de äldre stålbanden med
gummiband. I flertalet länder
äro nu organiserade särskilda
stridsvagnstrupper. Se
ill. till Motorartilleri sp.
294.
Stridsvärn, i en fältbefästning
utfört värn, varifrån eldstrid
skall kunna utkämpas 1. vilket
avser att tjäna stridsledningen.
S. indelas alltefter ändamålet i
skyttevärn (se fig.),
kul-sprutevärn, granat-kastarvärn, pjäsvärn,
stridsledningsvärn
o. s. v. Skyttevärn bör om
möjligt utföras för stående, vare sig
enstaka skyttar 1. större 1.
mindre avdelningar. Eldlinjens
sträckning bestämmes av kravet
på tillräckliga skottfält, god
flankering, skydd mot fiendens
eld, möjligheter till god
maskering samt förbindelse bakåt.
Sammanhängande skyttevärn
anläggas vanl. i slingerlinje. — Ett
för några få man avsett S.,
försett med anordning för försvar
åt ryggsidan, benämnes m o t
-s t å n d s n ä s t e. En av hinder
omsluten fältbefästad punkt
(vanl. avsedd för högst ett
kompani), som inom sig innesluter
anordningar för självständig
strid, benämnes fast punkt.
— För dold förbindelse inom en
ställning anläggas förbindel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
