Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindberg - 1. August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Strindberg
104
August Strindberg. Målning av Richard
Bergh.
misslyckat försök som
skådespelare slog han sig 1872 ned som
fri journalist i Stockholm. Hans
dramatiska ungdomsförsök, varav
det mest betydande är den av
Ibsens och Björnsons
fornnordiska diktning påverkade
enaktaren Den fredlöse (skriven 1871,
tr. 1881), följdes nu av hans
första storverk,
reformationsdra-mat Mäster Olof (skrivet 1872,
tr. 1881). I detta av jäsande
ungdomlig idealitet och revolutionärt
patos fyllda drama ger S. under
intryck särskilt av Buckles
radikala historiefilosofi och Ibsens
Brand uttryck för sin egen
ungdoms kamp mellan ”kallets” och
verklighetens krav. Gång på gång
refuserat, blev dramat föremål för
flera omarbetningar. Den sista av
dessa (tr. 1878), i vilken prosan
fått vika för versen, är fylld av
en helt ny, av Hartmanns
pessimistiska filosofi påverkad
stämning av resignation och skepsis.
Samma stämning präglar de
realistiska Uppsalaskisserna Från
Fjerdingen och Svarfbäcken
(1877) samt Stockholmsromanen
Röda rummet (1879), varmed S:s
egentliga genombrott ägde rum.
Med sin blandning av
självbiografisk utvecklingshistoria,
radikal samhällssatir och frisk och
oförfärad verklighetsskildring
inleder detta verk ”åttiotalets”
litterära realism i Sverige. —
Under 1880-t:s första år
sysslade S., som 1874 anställts i
Kungl. Bibi, och 1877 ingått
äktenskap med Siri v. Essen (f.
1850, d. 1912, först gift med
kaptenen frih. Carl Gustaf
Wrangel; 1877—81 anställd vid
Dramatiska teatern), huvudsaki.
med dramatiskt och
kulturhistoriskt författarskap. I hans
särskilt av Ibsen påverkade dramer
från denna tid (Gillets
hemlighet, 1880; Lycko-Pers resa, 1882;
Herr Bengts hustru, s. å.) bryta
sig realistiska och romantiska
element. Av de kulturhistoriska
arbetena Gamla Stockholm (1880
—82, tills, med Claes Lundin) och
Svenska folket (2 dir, 1881—82)
mötte det senare skarp kritik från
fackmannahåll, men de
historiska studierna befruktade S:s
diktning, närmast novellserien
Svenska öden och äfventyr (1882
—91). Kritiken skärpte å andra
sidan hans hållning, och
samhällssatiren i Det nya riket
(1882) och Dikter (1883) får en
fränt personlig ton. — Från 1883
vistades S. i utlandet, huvudsaki.
Frankrike och Schweiz. Han
kastar sig nu med iver in i
”världs-förbättrarbråket”. Rousseauansk
naturdyrkan, modern
utvecklings-lära och socialistiska reformidéer
sätta sin prägel på hans
författarskap, samtidigt som det röner
en starkare påverkan av
naturalismens litterära metoder. Han
skriver nu bl. a. de sociala
novellerna Utopier i verkligheten
(1885) och äktenskapshistorierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
