Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stringendo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Stripfot—Strof
112
En art stritar.
band med behandlingen vid 1926
års riksdag av frågan om ett
nytt anslag till
arbetslöshetskom-missionens verksamhet blev
frågan om den rätta tolkningen av
riksdagens konfliktdirektiv
föremål för granskning, varvid
riksdagen gav sin anslutning till
kommissionens principiella
uppfattning rör. innebörden av sagda
direktiv. Denna utgång av S.,
som av ministären Sandler gjorts
till kabinettsfråga, föranledde
dennas demission i juni 1926.
Stripfot, se Mugg.
Stritar, Cicadi’na, en grupp
insekter av underordn. Homo’ptera.
Antenner mycket korta, huvud
nedåtriktat, framvingar
perga-mentartade, i vila taklikt lagda,
de bakersta benen vanl. utbildade
till hoppextremiteter. S. leva av
växtsafter. Äggen läggas i
växtdelar. C:a 300 svenska arter,
därav många skadedjur. — Till
egentliga S., Ja’ssidae, hör
bl. a. d v ä r g s t r i t e n,
Cica’-dula sexnota’ta, en 3—4 mm.
lång, ljusgrön, svarttecknad S.,
skadar stundom sädesslagen. —
Spottstritarnas,
Cerco’pi-dae, larver leva på örter och
omge sig med ett spottliknande
skum, s. k. orm- 1.
grod-spott: allmänna äro bl. a. den
5—6 mm. långa, ljust grågula
Phüae’nus spuma’rius och de 8,5
—10,5 mm. långa
Aphro’phora-arterna i s. Sverige. —
Sång-stritarna, Cica’didae,
före
komma talrikast i varmare
länder. Hanarna kunna framkalla
starka ljud medelst
stridulations-organ på buken. —
Mannast riten. Cica’da o’rni, i s.
Europa lever på mannaasken;
dess stick orsakar utflytande av
den till manna (jfr d. o.)
stelnande saften. — Av lykts t
ritar 1. lyktbärare,
Fulgo’-ridae, märkas Fu’lgora
latema’-ria (i Surinam) med ett
laterna-liknande pannutskott, och Fla’ta
limba/ta (i Kina), vars
vaxav-söndring användes till
framställning av s. k. kinesiskt vax.
Strix (lat., uggla),
skämttidning, grundad och redigerad av
A. Engström (se d. o.). S.
förenades 1924 med Söndags-Nisse.
Strobila’nthes, se
Acan-t h a c e a e.
Strobosko’p (av grek,
stro’-bos, virvel, och skopei’n, se). 1.
Apparat för analys av en
periodisk rörelse. Denna observeras i
S. i ögonblick, återkommande helt
1. nästan i takt med rörelsen. I
förra fallet ser man rörelsen
upphävd, i det senare mycket
långsam. — 2. S. 1. t r o 111 r u m m a,
en föregångare till
kinematogra-fen. På insidan av en cylinder
anbragta bilder av en rörelse
betraktas genom diametralt
motstående springor; när trumman
kringvrides, synas föremålen röra
sig.
Strof (grek, strofe’, eg.
vridande, vändning), en rytmisk period,
bildad av en grupp vanl.
symmetriska (av samma taktlängd och
rytmiska rörelse utmärkta)
versrader, vilka i allm. till innehållet
bilda ett helt; ett viktigt medel
för S:s sammanhållning utgör
även rimmet (se d. o.). Antalet
rader i en S. växlar; vanligast
torde den fyrradiga S. vara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
