Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindberg - 1. August Strindberg - 2. Tore Strindberg - Strindlund, Nils - Stringendo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Strindlund—Stripafrågan
110
märkes främst M. Lamms
Strindbergs dramer (2 dir, 1924—26) ;
populär monografi av E. Hedén
(1921). — S. är den svenska
litteraturens mest mångsidiga
och vittfamnande men samtidigt
mest ojämna och splittrade
för-fattarbegåvning. Hans verk är
liksom hans egen personlighet
fyllt av motsatser. Det är i viss
mån en enda stor självbiografi,
samtidigt som det röjer en av
tidens problem lidelsefullt
intresserad personlighet, för vilken
diktningen under långa tider får
stå tillbaka för andra intressen,
under ett tidigare skede främst
samhällsproblemen, under ett
senare naturvetenskapen. Vid
sidan av en ofta brutal realism
visar hans diktning romantiska och
idylliska drag. För svensk
litteratur har han fått sin största
betydelse genom sin friska och
okonventionella språkliga realism
och som grundare av en modern
verklighetsskildring. Sin insats i
världslitteraturen har han
framför allt gjort som dramatiker,
främst med sin senare alstring,
vilken särskilt i Tyskland — där
S. är en av de mest spelade
dramatikerna och där bl. a. 1920 ett
Strindbergspris instiftats
för litteratur med
”folkförbröd-rande” syfte — fått ett
djupgående inflytande. — 2. Tore S.,
f. 1882, kusins son till S. 1,
bildhuggare, har i en elegant,
övervägande naturalistisk stil utfört
bl. a. Järnbrunnen i Göteborg
(1927).
Strindlund, Nils, f. 1792, d.
1872, politiker, hemmansägare i
Skedom i Multrå skn,
Ångermanland. S., som tillhörde
bondeståndet 1823—58 och var talman 1853
—58, var en av de mest aktade
och inflytelserika
bondepolitikerna under slutet av ståndstiden.
Stringendo [-djä’nndå] (ital.,
av stringere, pådriva), förk.
s t r i n g., i allt snabbare tempo.
Stringent [-gä’nnt] (av lat.
stri’ngere, sammandraga),
bindande, sträng(t följdriktig). —
Subst.: stringens [-gä’nns].
Stri’ngerplåt (av eng. string,
sträng), se Däckstringer.
Strinnholm, Anders M a g
-n u s, f. 1786, d. 1862,
historieskrivare, led. av Sv. akad. 1837.
S. utgav Svenska folkets historia
under konungarna af Vasaätten
(3 bd, 1819—23, ofullbordad)
samt det med rikliga källreferat
försedda arbetet Svenska folkets
historia (5 bd, 1834—54,
framfört till 1319).
Stripa, järnmalmsfält i
Guld-smedshyttan, Örebro 1. Malmen
är kvartsrandig blodsten med c:a
50 % järn. Malmarea 6,000 kvm.
Brytning omtalas redan i början
på 1600-t. Malmfångsten uppgår
normalt till c:a 50,000 ton om
året. Anrikningsrågodset
bearbetas i Guldsmedshyttan. Äg.
Guld-smedshytte a. b.
Stripafrågan, gängse
benämning på en vid 1926 års
riksdag aktuell och politiskt
betydelsefull arbetslöshetsfråga. Vid
Stripa gruva hade 1925 utbrutit
en strejk, och förhandlingar inför
förlikningsmannen hade icke lett
till något resultat. Ett sedermera
ingånget riksavtal hade icke
heller löst konflikten, som alltjämt
pågick, då Statens
arbetslöshets-kommission 1926 på förekommen
anledning som sin mening
uttalade, att arbetslösa finge
hänvisas till arbete vid Stripa i de
strejkandes ställe. Sedan
kommissionens beslut överklagats hos
K. M:t, förklarade K. M:t, att
hänvisning av arbetslösa till
Stripa icke bort äga rum. I sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
