Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strukturkemi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Strukturkemi—Struma
118
Fr. v. Klastisk struktur (konglomerat), skiffrig struktur (gnejs), fluidalstruktur
(porfyr).
lös blandning (t. ex. granit), 2)
skiffrig S. (s k i f f r i g h e t),
där vissa mineral, t. ex. glimmer,
genom parallell anordning ge ett
randigt utseende 1. en viss
klyv-barhet åt bergarten (t. ex. gnejs),
3) skikt- 1.
lagerstruktur (skiktning), där
bergarten består av växlande lager
av olika färg, kornstorlek,
mineralsammansättning etc. P a r a 1
-le’Ilstruktur är en
sammanfattande benämning på skiffrig
S. och skiktstruktur. S.
återspeglar en bergarts bildningssätt och
är därför av utomordentlig
betydelse för geologin och petrografin.
En vulkanisk ytbergart (t.
ex. basalt, porfyr) består av
hastigt stelnad lava med ofullständig
kristallisering; S. är följaktligen
glasig, finkornig, tät, porfyrisk,
vidare ha kornen en strimmig
anordning, emedan lavan vid
stelnandet varit i trögflytande
rörelse (flyt - 1. fluid
a’Istruktur), därjämte blir S. gärna
blåsig 1. slaggig på grund
av att gasblåsor blivit inneslutna
vid stelnandet; i äldre
lavamassor ha sådana hålrum blivit
fyllda av främmande ämnen (m a n
-delstensstruktur; se
Mandelsten). Ä andra sidan
ha djupbergarter på
grund av långsamt stelnande och
fullständigare kristallisering
blivit kristalliniska, grov- och
jämnkorniga samt massformiga 1.
— på grund av stelnande under
starkt tryck — svagt skiffriga
(flasriga). De
metamorfose-rade bergarterna äro likaledes
kristalliniska men därjämte
skiffriga. Se även Sedimentära
bergarter. — Lantbr.
Jordens S., jorddelarnas lagring i
förhållande till varandra, har
stor inverkan på dess
fruktbarhet. Vid enkelstruktur
ligga jorddelarna likformigt
intill varandra, antingen löst, ss. i
sand (lös, mjöl i g S.), 1. tätt
sammanhängande (tät
enkel-struktur). Vid
korn-struktur 1. grynig S. äro
jorddelarna genom kolloidala
ämnen sammanslutna till löst
liggande korn, mellan vilka luft
och vatten kan cirkulera, vilket
befordrar rötternas andning samt
förvittringen och tillförsel av
näring till rothåren. Vid jordens
bearbetning söker man därför
bibringa den kornstruktur.
Strukturkemi, läran om
ämnens kemiska sammansättning
och byggnad med hänsyn till det
sätt, varpå de olika atomerna i
molekylerna binda varandra. Jfr
Formel sp. 339.
Stru’ma, flod på
Balkanhalvön, flyter från Vitosja, v.
Bulgarien, söderut till Orfanibukten,
Grekland (Makedonien). 256 km.
Stru’ma (lat., körtelsvulst), en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
