Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strålfilter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131 Strålningsjämvikt—Strålsvamp 132
svarar mot energimaximum i
spektret, är konstant (= 0,287
gr ad-cm.); 3) detta
energimaximum är proportionellt mot femte
potensen av den absoluta
temperaturen (Wiens lagar). S:s
spektrala fördelning uttryckes
fullständigt medelst Plancks lag.
— Då en svart kropp upphettas,
faller i början huvuddelen av
strålningsenergin på våglängder
inom ultrarött, vilket område
därför tidigare kallades
värmestrålning; nu menas därmed
sådan S., som lyder
strålningsla-garna. Vid stigande temperatur
växer S:s intensitet genom hela
spektrum, men starkare för
kortare våglängder, så att maximum
alltmera förskjutes åt dessa. Vid
en lägre (individuellt olika)
temperatur blir kroppen synlig,
ehuru utan färg (seende med
stavarna, se Öga); vid c:a 525° C.
kunna de färgseende elementen
uppfatta S. (rödglödning),
varefter S. synes oss allt vitare;
man kan lätt se detta genom att
låta spänningen hos en glödlampa
växa. Ju högre temperaturen är,
desto mera ekonomisk är S. som
belysning. Då förhållandet mellan
absorption och emission är
konstant (Kirchhoffs lag), är en ej
svart kropps strålningsförmåga
mindre än den svarta kroppens.
En kropp, vars
absorptionsför-måga är konstant genom spektret
men mindre än 1, kallas grå.
Luminiscensstrålning (se L u m i
-ni scens), som ej följer
strål-ningslagarna, är i många fall
mera ekonomisk; användes t. ex.
i kvicksilverlampan, Moore- och
Auerljuset, m. fl.
Strålningsjämvikt, den form
av dynamisk jämvikt, som äger
rum, då flera kroppar, vilka
utsända strålning endast till
varandra, ständigt absorbera och
ut
sända lika mycket av alla
våglängder.
Strålningsmätare, apparat för
mätning av strålningsintensitet
(se Aktinometer,
Pyrhelio-meter och Spektrum.
Strålningstemperatur, en
kropps temperatur, beräknad ur
den av kroppen utsända
strålningen.
Strålningstryck, se Ljus sp.
663.
Strålputa, se Hov sp. 950.
Strålsten, ler jordsfritt,
monoklint hornblände, som
förekommer i gröna, radiärt ordnade,
nål-formiga kristaller i kristalliniska
skiffrar. — Strålstens- 1.
hornbländeasbest är en
fintrådig varietet, som begagnas
ss. asbest (se d. o.).
Strålsvamp, aktinomyko’s,
sjukdom hos nötkreatur
(stundom även andra djur), som
orsakar svullnader, oftast i
strup-gången 1. trakten av svalget,
tungan 1. käkbenet, stundom även
i lungan, juvret, någon gång i
huden. Svullnaderna äro hårda
och innehålla varhärdar, som
sammanflyta, varvid svullnaden
mjuknar. I varet finnas s t r å 1
-svampar (släktet
Actinomy’-ces, vanl. hänfört till
bakterierna). Svampcellerna ligga
strål-formigt i klotformiga kolonier.
De förekomma allmänt i jord och
på växter och upptas trol.
genom sår i munslemhinnan 1.
intränga genom körtlarnas
utförs-gångar. Vid S. i tungan blir
denna betydligt förstorad, hård,
orörlig och knölig (”trätunga”);
vid S. i käkbenen sönderfrätas
dessa och tänderna lossna; i
svalget ger svullnaden ofta
andningsbesvär, medan angripna
ytliga lymfkörtlar kunna finnas i
månader och år utan olägenhet
för djuret. Behandling: om
möj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
