Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strålfilter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Strålfilter—Strålning
130
strålknippe ss. en S. I de fall,
då diffraktionsfenomen spela in,
förlorar strålbegreppet sin
tilllämplighet. — 2. Se H er a 1 di k
sp. 660. — 3. S. 1. hornstråle, se
Hov sp. 951. — 4. S. 1. fenstråle,
se F i s k a r sp. 41 f.
Strålfilter, ljusfilter (se d.
o.); även liknande anordning för
strålning av annat slag
(röntgen- och radiumstrålning).
Strålkastare är en
kombination av en koncentrerad ljuskälla
(båglampa, liten men kraftig
glödlampa, Aga-glödljus) och en
(oftast parabolisk) spegel, ev.
även en lins, medelst vilka ljuset
kan efter önskan spridas 1.
koncentreras; vanl. eftersträvas
parallellt ljus. Mindre S. användas
å bilar och båtar m. m., större
till intensiv belysning å större
avstånd, t. ex. å krigsfartyg, mot
flygangrepp, o. d. De användas
även till ljussignalering (jfr
Trippelspegel), vid
projektion (spegellampor, se d. o.), vid
scenbelysning och fotografering.
Strålkastarebåt (äldre namn
lysmaskinbåt), större
ång-slup med en 1. två strålkastare
med kraftcentraler.
Farbar elektrisk strålkastare med 90
cm:s spegeldiameter.
5. - Le x. XI. Tr. 13. 10. 27.
Strålning. Den svarta kroppens
strålning som funktion av våglängden för
olika temperaturer, angivna i
Celsius-grader vid kurvorna.
Strålknippe,
sammanfattningen av genom en viss begränsad
yta gående strålning av något
slag, även under dess utbredning
före och efter ytan.
Strålning är, allmänt sett, en
verkan på avstånd, mer 1. mindre
oberoende av det mellanliggande
materiella mediet. S. kan vara
korpuskular- 1. energistrålning.
Till . den förra höra katod- och
kanalstrålar (se dessa ord) samt
n- och ^-strålar (se Radium
sp. 805), till den senare den
elektromagnetiska S:s olika arter (se
Spektrum). Teoretiskt
enklast erhålles den
elektromagnetiska S. från den absolut svarta
kroppen, som absorberar all mot
kroppen infallande S.; praktiskt
användes ett elektriskt uppvärmt
hölje, vars inre utsänder S.
genom ett i förhållande till dess
yta litet hål. Man har med denna
apparat påvisat vissa
strålnings-lagar: 1) S: s totala intensitet är
proportionell mot fjärde potensen
av kroppens absoluta temperatur
(Stefan-Boltzmanns lag) ; 2)
produkten av absoluta
temperaturen och den våglängd, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
