Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studentexamen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Studentikos—Studierektor
156
lades i Tyskland även S. av
politisk, konfessionell 1. social
betoning (jfr B ur s c h e n s c h a f t).
— I Sverige ha landskaps- 1.
landsdelsföreningar under namn
av nationer utvecklats. Vid
Uppsala univ. stadfästes denna
inrättning 1663. Varje vid
universitet inskriven student måste
tillhöra någon nation.
Nationsför-eningarna, av vilka var och en
har egen lokal, ha förutom sitt
sällskapliga syfte även ett
disciplinärt samt utdela ett stort
antal stipendier. En nation indelas
i seniorer, valda bland äldre
medlemmar, juniorer och recentiorer
(nyinskrivna). Den ledes av två 1.
tre valda kuratorer och står
under överinseende av en bland
professorerna vald inspektor.
Nationens allmänna sammanträden
kallas landskap.
Nationsförening-arna sammanslöto sig 1849 till
Uppsala studentkår. — Lund
har även obligatoriska
nations-föreningar, vilka dock spela
mindre roll än de uppsaliensiska,
bl. a. emedan de ha gemensam
lokal, den av nationerna jämte
akademiska lärare och f. d.
studenter bestående Akademiska
föreningens (se d. o.). Lunds
studentkår bildades 1867. — Vid
Stockholms högskolor finnas
studentorganisationer (kår 1.
förening) med obligatorisk
anslutning, liksom också vid
Göteborgs. — De båda universitetens
samt flertalet av Sthlms och
Göteborgs högskolors studentkårer
bilda Sveriges förenade
studentkårer (se d. o.). Bland S. med
speciella syften märkas
sångföreningar (Studentkårens allmänna
sångförening och Sångsällskapet
O. D. i Uppsala, Studentsång
föreningen i Lund och Stockholms
studentsångarförbund) ;
diskus-sionsföreningar (Verdandi, Heim-
dal och Laboremus i Uppsala,
D. Y. G. och Nationella
studentklubben i Lund) ;
idrottsföreningar (sammanslutna i Sveriges
akademiska idrottsförbund);
kristliga föreningar (Sveriges
kristliga studentrörelse). — Av
internationella S. märkas
Internationella studentorganisationen (se
d. o.), Clartéorganisationen (se d.
o.) med avd. i Uppsala och Lund,
den 1924 stiftade Internationella
studentföreningen för
Nationernas Förbund (avd. i Uppsala,
Lund och Sthlm) samt Kristliga
studentvärldsförbundet (se d. o.).
Studentiko’s, på studentvis,
glad och okonventionell.
Studentnejlika, se L y c h n i s.
Stu’die, se Studium.
Studiecirkelrörelsen,
benämning på en form för
självbild-ningsarbete, bedrivet inom mindre
kamratkretsar, studiecirklar,
under intellektuell och
organisatorisk samverkan, varvid utbildad
lärarkraft blott i ringa
utsträckning anlitas. Se vid.
Folkbildningsarbetet sp. 238 f.
Studielån, statens
rän-t e f r i a S., utdelas av
statsmedel till ”underlättande av
studiemöjligheterna för begåvade,
fattiga lärjungar vid offentliga
läroanstalter”. För ändamålet
finnes en av Statskontoret
förvaltad fond. S. beviljas för ett
år i sänder till ett belopp av
högst 1,500 kr. av K. M:t efter
förslag av en av K. M:t tillsatt
studielånenämnd.
Bestämmelser finnas i Svensk
författningssamling 1919, n:r 511.
Studierektor, vid vissa
privata skolor anställd pedagog,
t. ex. en professor 1. lektor,
vilken biträder vid skolarbetets
planläggning och bedrivande. S.
finnes i regel vid privata
flickskolor med studentexamensrätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
