Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studentexamen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Studentexamen—Studentförening
154
Den återupptogs i Sthlm i mindre
skala 1925.
Studentexamen,
avgångsexamen från ett gymnasium. S.
avlades före 1864 vid
universiteten. 1864—1909 benämndes den
mogenhetsprövning 1.
mogenhetsexamen. S.
avlägges vid alla högre allm.
läroverk, vid kommunala
gymnasier samt vid vissa privata
gymnasier, som tillerkänts
dimis-sionsrätt. Dessutom anordnas vid
vissa högre allm. läroverk
särskild S. för privatister. S.
le-des och övervakas av c en so’
-rer, förordnade av K. M:t efter
förslag av Skolöverstyrelsen. 1
S. ingår dels skriftlig, dels
muntlig prövning. Den skriftliga
prövningen omfattar prov i
modersmålet (svensk uppsats) samt
å latinlinjen i latin, tyska och
matematik (det senare uteslutet
för dem, som läsa grekiska), å
reallinjen i tyska, engelska,
matematik och fysik. För tillträde
till muntlig prövning kräves i
regel godkänt betyg för provet i
modersmålet och för två andra
skriftliga prov. Den muntliga
prövningen omfattar förhör inom
de två högsta gynmasieringarnas
lärokurs i minst sju av de å
vederbörande linjes timplan för
högsta ringen upptagna ämnena.
Examen godkännes, om
examinand erhållit minst vitsordet
godkänd i tio ämnen 1. ock i nio
ämnen, om de återstående
tillsammans upptaga blott sex
veckotimmar å timplanen. Dock
äga censorerna att underkänna
av lärarna godkänd examinand
på grund av bristande kunskaper
och mogenhet, för så vitt mera
än halva antalet censorer finner
sådant böra ske. S. berättigar till
inträde vid universitet och
högskolor samt skänker behörighet
till vissa befattningar vid
kom-munikationsverken, tullverket,
lotsverket, fångvården, flottans
civilstat, landsstaten m. fl.
Mogenhets-, resp, studentexamina
1864—1926.
Antal [-examinerade-]
{+exami-
nerade+}
Därav [-kvinnliga-]
{+kvinn-
liga+}
Pålmill.
av
me-delfolk-mängd.
I “loo av [-åldersklassen-]
{+ålders-
klassen+}
18-21 år
1864 81 — 20 0,4
1866 313 — 76 l,s
1876 521 3 118 2,2
1886 776 22 165 3,i
1896 705 40 143 2,7
1906 1,367 117 257 4,7
1916 1,927 266 336 6,2
1926 2,535 589 418 —
Studentförening. Vid
universitet och högskolor har alltid
organisationen av den studerande
ungdomen haft stor betydelse för
skapandet av ett kamratliv i
samklang med den vetenskapliga
utbildningen samt för
tillvaratagandet av gemensamma ekonomiska
intressen och ordnandet av
uppehället vid studieorten. Själva
ordet universitet (jfr d. o.)
betecknade vid mitten av medeltiden
icke de då uppvuxna
lärdomssätena utan de gillen, vari lärare
och elever vid desamma voro
sammanslutna. I Paris utvecklades
inom ”artistfakulteten” (se Ars)
en indelning av studenterna i
nationer, omfattande studenter från
olika grupper av främmande
länder. Jämsides härmed gick
organisationen i kollegier, vilka
bildade enheter även i
undervis-ningshänseende och som särskilt
i England (mest typiskt i
Oxford och Cambridge) förblivit den
genomgående organisationsformen
(se College). I Tyskland
bildades på 1700-t. nationsliknande
föreningar. I samband med
universitetens livliga
ställningstagande i de liberala och nationella
rörelserna under 1800-t.
utveck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
