Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sturm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Sturm—Sturzo
166
1272 blev Islands förste lagman
oeh som var mycket verksam som
författare (se Isländsk
litteratur sp. 1543 f.).
Sturm f styrm], Charles,
f. 1803, d. 1855, schweizisk-fransk
fysiker och matematiker, 1830
prof, i matematik i Paris, mätte
tills, med Colladon ljudets
hastighet i vatten. S. framställde
även en viktig sats inom
ekva-tionsteorin.
Sturm und Drang [sjtorm
ont] (ty., storm och trängtan),
benämning på en epok i tysk
litteratur, ung. 1770—85; namnet,
som först började nyttjas på
1800-t., härrör från ett drama av
F. v. Klinger. S., som bottnar i
Rousseaus läror och mottagit
starka impulser från Herder,
betecknar den begynnande
reaktionen mot upplysningstidens
regeltvång och förståndskult; i stället
dyrkar S. känslan och hävdar, att
skalden, ”geniet”, ej får bindas
av några etiska 1. estetiska
regler. I religiöst avseende voro S:s
företrädare närmast fritänkare,
i politiskt revolutionära; som
mönster för sin ofta svamliga
och bombastiska diktning togo de
Shakspere. Sina mest betydande
resultat fick rörelsen med
Goethes och Schillers
ungdomsarbeten, och till dess mera kända
representanter höra vid. F. v.
Klinger, J. Lenz och H. Wagner.
Sin största betydelse har S.
därigenom, att den förebådar
nyromantiken (se d. o.). — S.
användes även i överförd
bemärkelse, spec. i sms. Sturm- und
Drang-period, ss. beteckning för
ett obalanserat skede i en persons
ungdomsutveckling.
Sturzen-Becker, Oskar
Patrik (före 1855
Sturtzen-becher), f. 1811, d. 1869,
författare under pseud. Orvar Odd
Oskar Patrik Sturzen-Becker. Samtida
litografi.
(O. O.). S. var på 1830-t. bl. a.
medarbetare i Aftonbladet, där
han skrev ”följetonger”, kåserier
efter franskt mönster,
sympatiserande med tidens ”rabulistiska”
idéer. 1844—47 och 1854—63 var
S. bosatt i Köpenhamn (sina där
hållna föreläsningar över nyare
svensk litteratur omarbetade han
1861 under titeln Grupper och
personnager från i går). Han
drev där liksom i den av honom
i Hälsingborg 1847—54 utgivna
öresunds-Posten en ivrig
skandi-navistisk propaganda. — S:s
poesi, till en början huvudsaki.
tegnérsk efterklang, kommer
småningom att behärskas av ett allt
starkare tids- och verklighet
sintresse (bl. a. Min fattiga sångmö,
1844); den utgöres dels av
radikala politiska dikter, dels av
kåserande versberättelser och har en
mera europeisk prägel än tidens
övriga svenska skriftställares.
Sturzo [sto’rrtså], don Luigi,
f. 1871, italiensk präst och
politiker, grundade 1919 katolska
folkpartiet (se Italien sp.
1583) med ett radikalt socialt
program. S. hade under ett par år
starkt inflytande och samarbetade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
