Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sturm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Stut—Styffe
168
en tid med Mussolini, tills denne
krävde folkpartiets anslutning
till fascistpartiet. Han gick i
frivillig landsflykt, sedan han 1923
nedlagt ledningen för partiet.
Stut, se Nötkreatur.
Stuteri’väsen (ty. Stuterei, av
Stute, sto). Sedan länge
tillbaka ha under namn av stod
1. stuterier hållits kungliga
och privata avelsbesättningar för
förnämligare hästavel, spec. för
rytteriets behov. I Sverige ha
statsstuterier funnits vid Flyinge,
Ottenby och Strömsholm (se dessa
ord). Efter åtskilliga
förändringar finnes f. n. statsstuteri för ädel
hästavel vid Flyinge, under det
att stuteriet å Strömsholm är
förändrat till hingstdepå, från
vilken hingstar utstationeras i
landet under betäckningstiden.
Ledningen av dessa anstalter, den
vid dessa anställda personalen,
stuteristaten, och av
landets hästavel i dess helhet
(pre-miering m. m.) handhas av S t u
-ter iöverstyrelsen, ett
under jordbruksdepartementet
lydande, centralt ämbetsverk. Detta
utgöres av en överdirektör och
chef samt ss. led. en
byrådirektör. Vid behandling av vissa
frågor förstärkes överstyrelsen med
två fullmäktige.
Stuttgart [sjto’tt-],
huvudstad i Württemberg, vackert
belägen i en kitteldal invid
Nec-kar. Jämte inkorporerade
förorter, bl. a. Kannstatt, 340,000
inv. (mest protestanter). — S.
har två slott, det ena uppfört på
1500-t., det andra 1746—1807,
stora parkanläggningar och
talrika monument. S. är ett
betydande kulturcentrum med bl. a. en
bekant teater, flera bibliotek, därav
ett spec. för
världskrigsforsk-ningen, flera museer,
konstakademi, musik- och teknisk
hög
skola. Huvudort för sydtyska
bokhandeln (stora boktryckerier) och
viktig järnvägsknut med
betydande handel och tillverkning av
musikinstrument samt (i
Kannstatt) maskiner och motorer. —
S. är känt sedan 1200-t:s början.
Stuva (mlty. stüwen), lasta
ett fartyg. — Stuvar e, s t u
-ver i’arbetare, person, som
lossar och lastar fartyg.
Stuvlask (av ty. Lasche,
skarv), se Bordläggning.
Stuvsta, municipalsamhälle i
Huddinge skn, Sthlms 1. 1,935 inv.
Stuxberg, Anton, f. 1849, d.
1902, zoolog, intendent vid
Göteborgs museum 1882, deltog bl. a.
i Vegaexpeditionen 1878—80 och
företog en zoologisk expedition
till Krim och Kaukasien 1897. S.
skrev bl. a. Sveriges och Norges
fiskar (1894—95).
Stü’bel, Anton, f. 1835, d.
1903, tysk vulkanforskare, känd
för en teori, enl. vilken
vulkanverksamheten härrör från lokala
magmahärdar, som äro ännu
ostelnade partier av en i urtiden
över hela jorden utströmmad
lavamassa.
Stycke, Styckebruk, äldre
benämningar på kanon resp,
kanonbruk.
Styckegods. 1- Sjöledes
fraktat gods i form av särskilda
kollin, till skillnad från m a s s
-gods, ss. spannmål o. d. — 2.
Se Järnvägstaxa sp. 349.
Styckjunkare (ty.
Stückjun-ker, av Stück, stycke, kanon, och
Junker, se d. o.), högsta
under-officersgrad inom svenska
artilleriet, motsv. fanjunkare vid övriga
truppslag. S. ha numera
tjänsteställning ss. underlöjtnant.
Stycklön, detsamma som
ackordlön.
Styffe. 1. Carl Gustaf S.,
f. 1817, d. 1908, historiker,
univer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
