Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stygisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Stygisk—Styng
170
sitetsbibliotekarie i Uppsala 1864
—82. S:s huvudarbeten äro den
ined översikter över de olika
epokerna försedda
urkundspublika-tionen Bidrag till Skandinaviens
historia (5 bd, 1859—84,
omfattande tiden 1314—1520) samt
det historisk-topografiska
arbetet Ska/ndinavien under
unionstiden (1867). S. tog initiativet till
utgivande av Axel Oxenstiernas
skrifter och brefväxling. — 2.
Knut S., f. 1824, d. 1898, den
föreg:s broder, urspr.
bergsstatstjänsteman, 1856—90
föreståndare för Teknologiska institutet,
som under S:s chefstid
utvecklades till en teknisk högskola med
vetenskapligt lagd undervisning.
S. bidrog verksamt till
materialprovningens införande i Sverige.
Sty’gisk, som hör till 1. avser
Styx (se H a d e s) 1. underjorden.
Stü’ler, Friedrich August,
f. 1800, d. 1865, tysk arkitekt. Ss.
Schinkels närmaste arvtagare
behärskade S. under en mansålder
arkitekturen i Berlin. Han
uppförde där bl. a. Neues Museum
(1843—45) samt utförde
ritningarna till Nationalgalerie. Bland
hans övriga verk märkes
Nationalmuseum (se d. o.) i Sthlm.
Styli’ter (av grek. sty’los,
pelare), se Pelarhelgon.
Styloli’ter (av grek. sty’los,
pelare, och li’tos, sten), stängliga
bildningar, som inskjuta som
tappar 1. tänder från ett skikt till
ett annat i kalkstenar, s. k. s t y
-lolitkalk. En skiktfog med
små S. kallas en s u t u’ r. På sin
fria ända ha S. ett litet lerskikt,
ett fossil e. d., medan sidorna
äro längsstrimmiga som slintytor.
Styltfot, sjuklig benställning
hos häst, bestående i att kotan
(jfr d. o.) ställes rakt, på grund
av sammandragning av fotens
böjsenor, vanl. ss. följd av lång-
Styltlöparfåglar. Skärfläcka. Längd 42
—46 cm.
varig inflammation 1. genom
ärrbildning efter sår i senorna.
Styltlöparfåglar,
Himanto-po’dinae, en underfam.
Snäpp-f å g 1 a r med lång, smal näbb
och höga ben. Skärfläckan,
Recurviro’stra avoce’tta, har
uppåtböjd näbb, vit fjäderdräkt med
huvud, nacke samt band längs
skuldran och vingen svarta. S.
och mell. Europa, Asien, Afrika,
vid kusterna; häckade förr på
Öland. Boet redes på marken. Ägg
vanl. 4, olivbruna, mörkfläckiga.
Fridlyst.
Styltor, gångredskap,
bestående av två stänger med ett stycke
från ena ändan fastgjorda klotsar
som fotstöd. S. har i vissa
sump-trakter (jfr L e s L a n d e s) varit
ett vanligt fortskaffningsmedel.
Sty’lus, se D i p t y k.
Stymfali’derna, i grek. myt.
människoätande fåglar, som
uppe-höllo sig vid S t y m f a’ 1 i s k a
sjön. Se H e r a k 1 e s sp. 655.
Stympad kon, kropp,
begränsad av en konisk yta och två
densamma skärande plan.
Stymparsekten, detsamma
som skoptserna.
Stympningsstraff,
seKropps-straff.
Styng, om humlor
påminnande Parasitflugor. Larverna
parasitera på hovdjur.
Förpupp-ning sker på marken 1. i jorden.
Utvecklade S. inta ingen föda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
