- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / XI. Stone-Tång /
175-176

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Styrlastighet ... - Stål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175

Styvmorsblomma—Stål

176

Kaarlo Juho Ståhlberg.

en lerjord, som i fuktigt tillstånd
är seg och vid torkning hårdnar
samt därför är svårbrukad
(motsats: lätt jord). — Sjöv. Ett
fartygs motstånd mot krängning.
— Styv hetspunkt, se
Meta cen t r u m.

Styvmorsblomma, s ty v
-morsviol, se Viola.

Styx, se H a d e s.

Stående gods, se R i g g.

Stående hund, se J a k t sp. 28.

Stående våg, se
Sväng-ningsrörelse.

Ståhlberg, Kaarlo Juho,
f. 1865, finländsk politiker,
republiken Finlands förste president
1919—25. S. deltog i kampen mot
den bobrikovska regimen. Han
var 1905—07 senator samt blev
1908 prof, i förvaltningsrätt i
Helsingfors och 1918 president i
högsta förvaltningsdomstolen.
Led. av borgarståndet 1904—05
och av flera lantdagar från 1908
(talman 1914), tillhörde S.
ungfinska partiets ledare. Ss.
statschef förvärvade S. förtroende
från olika partier och bidrog
verksamt till den nya
statsbildningens organisation.

Stål har sedan gammalt i
motsats till smidesjärn 1.

mjukt järn betecknat det
smidbara järn, som i härdat 1.
ohärdat tillstånd med fördel kan
användas till skärande verktyg.
Numera betecknar S. ofta (liksom
i det följande) s m i d b a r t järn
(i motsats till tackjärn). A.
K ols t dl 1. vanligt S., i
vilket kolet är det för
egenskaperna avgörande legeringsämnet,
håller intill 1,8 % (vanl. 0,05
—1,5 %) kol samt en
underordnad mängd kisel, mangan, svavel
och fosfor. Det benämnes vanl.
efter framställningsmetoden.
Viktigast är göt metall (se d. o.
och F ä r s k n i n g). Den bästa
hårda götmetallen håller högst
0,30 % kisel och 0,20—0,40 %
mangan. I svenskt kvalitetsjärn
är svavelhalten ej gärna över
O,oi5 % och fosforhalten helst
under 0,020 % för hårt S. och
0,030 % för mjukt järn.
Götme-tall med 0,10 % kol framställes
vanl. i basisk ugn och användes
för enklare smiden, till profil järn,
ångpanne- och fartygsplåt m. m.
S. med 0,20 % kol användes till
rör och tuber. S. med 0,35—0,60
% kol framställes ofta i sur ugn
och användes bl. a. till
maskin-smide. S. med 0,60—1,40 %
kol framställes i regel i sur ugn
och användes till föremål som
skola härdas, ss. fjädrar,
ståltråd, verktyg etc. Det mesta
verktygsstålet (degelstål
är det bästa) håller 1,00—1,20 %
kol. Stålgjutgods är göt-

Stål. Fig. 1. Järnets kristallstruktur.
T. v. a- och /S-järnets rymdceutrerade
gitter. — T h. y-järnets ytcentrerade
gitter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/11/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free