Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Stål
178
metall, som gjutits till färdiga
föremål. Kolhalt 0,15—0,4 o %,
för elektriska stativ 0,1 o %,
för andra specialfall 0,60 %. Det
användes för maskinstativ,
svänghjul o. d., som kräva stor
hållfasthet. -— Förutom götmetall
spelar aduce’ ringsgods (se
Aducering) en stor roll. —
Cement e’rat 1.
sätthär-d a t S., som har en uppkolad
hård yta, vilken vanl. härdas,
användes till maskindelar,
utsatta för stark nötning (i
synnerhet i automobilindustrin). —
Av välljärn (se F ä r s k n i n g)
användes i Sverige endast
lan-cashirejärn med 0,03 %
kol (till smidesföremål; ej
maskinkonstruktioner) . P u’ d d e 1
-järn håller vanl. 0,10—0,20 %
kol och har liknande användning.
— N :s inre byggnad
(metallo-grafi). S. är byggt av kristaller,
vilkas egenskaper bero på
strukturen 1. atomgittret (se
Kristall sp. 1343 ff.). Järnets
gitter är kubiskt. Järnet uppträder
i flera modifikationer (fig. 1),
existerande inom olika
temperaturområden, vilka äro beroende
av andra ämnens närvaro i
järnlegeringen. Rent järn har vid
temperaturer under 906° kubiskt
rymdcentrerat gitter (m-järn).
Vid 906° omlagras atomerna, så
St&l. Fig-. 2. Upphettnings- och
avkyl-ningskurva för rent järn. Dylika
kurvor för olika järn-kollegeringar ligga
till grund för järn-koldiagrammet
(fig. 3.).
Stål. Fig, 3. Tillståndsdiagram för
järn-kollegeringar.
att y-järn, med kubiskt
ytcentre-rat gitter, bildas. Innan det rena
järnet uppnår sin smältpunkt,
1,528°, övergår det i J-järn. —
Alla järnlegeringar äro vid högre
temperatur omagnetiska (rent
järn fr. o. m. 768°) ; den
omagnetiska «-järnmodifikationen
benämndes förr ^-järn (se fig. 2).
— J
ärn-kollegeringar-nas byggnad framgår av
järn-koldiagrammet (fig. 3).
Kolet uppträder i S. i regel aldrig
i elementär form vid vanlig
temperatur (dock någon gång ss.
temperkol) utan ingår i den
kemiska föreningen cement i’t
(se Järn sp. 320). Vid högre
temperatur förekommer kolet löst
i y-järnet (fast lösning) och kan
diffundera i detta. I diagrammet
markeras cementiten av
vertikalen HTC. Stelnings- och
omvand-lingsförloppen för två S. med
kolhalter under, resp, över 0.9 %
[under-(hypo-), resp,
över-(hy-per-) eutektiska] bli vid långsam
avkylning enl. diagrammet
följande: Ett S. med kolhalt 0.5 %
(vertikalen I i fig. 3) börjar
stelna vid c:a 1,500°, då
kristaller med c:a 0.2 % kol utskiljas
ur smältan. Allteftersom
temperaturen sjunker, ökas mängden
utskilda kristaller, samtidigt som
deras kolhalt stiger; den kvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
