Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Stål
180
Stål. Fig. 4. Fr. v ferrit (50 ggr förstoring), perlit (500 ggr), martensit (50 ggr).
varande smältans kolhalt ökas
även. Vid 1,350° har allt stelnat,
och kolet förekommer nu i
homogen fast lösning i y-järnet,
a u s t e n i’ t. Vid ytterligare
avkylning passeras vid 800° linjen
FE, och ur austeniten börjar rent
järn 1. f e r r i’ t utskiljas.
Allteftersom vid sjunkande
temperatur den avskilda ferritmängden
växer, ökas den kvarvarande
austenitens kolhalt, och vid c:a
700° innehåller den 0,9 % kol,
vilket är den fasta lösningens
eutektiska sammansättning (jfr
Legering). Ur austeniten
utkristalliserar nu den eutektiska
massan p e r 1 i’ t, vilken
uppträder som en intim lagring av
ce-mentit- och ferrittavlor.
Värmeutvecklingen vid perlitens
bildning orsakar en
temperaturstegring hos S., r e k a 1 e s c e’ n s.
Vid avkylning under 700° sker
ingen ändring i S:s
kristallbyggnad, och vid vanlig temperatur
består detta S. av ferrit och
perlit. — Ett S. med 1,5 % kol
(vertikalen II i fig. 3) börjar
stelna vid c:a 1,400°, och vid
1,150° har hela smältan övergått i
fast form. Vid fortsatt avkylning
passeras linjen DE, då
cementit-kr i staller avskiljas. Den
återstående fasta lösningens kolhalt
minskas sålunda successivt och
uppnår vid c:a 700° 0,9 %, då
perlit utkristalliserar. Detta S.
består sålunda av
strukturelementen cementit och perlit. —
Vid upphettning av ett
under-eutektiskt S. övergår perliten vid
c:a 700° till austenit, och vid
ytterligare upphettning börjar
även ferriten absorberas av den
fasta lösningen. När
temperaturen stegrats över linjen FE,
består hela stålmassan av austenit.
Avkyles nu S. mycket hastigt
(ss. vid härdning), omvandlas
y-järnet till a-järn, men det i
y-järnets gitter befintliga kolet
hinner ej bilda cementitkristaller
utan stannar kvar i a-järnet (jfr
Härdningskol). Då a-järnet
normalt ej kan hålla kolet löst,
inträder härigenom ett
tvångstill-stånd (underkylning), och
stålmassan blir hård och spröd.
Genom austenitens underkylning
har bildats martens i’t, som
är den normala
strukturbeståndsdelen i härdat S. Vid
återupp-hettning av martensiten till
relativt låg temperatur (anlöpning)
utjämnas spänningarna, och av
martensiten bildas en mycket
finfördelad massa av perlit och
ferrit, varigenom S. blir mindre hårt
men i stället mycket segt. —
värmebehandling har till uppgift
att genom rent termiska
operationer bibringa S. en viss önskad
inre struktur och därmed
sammanhängande fysiska egenskaper.
1. Spänningsglödgning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
