Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Stål
184
Stål. Fig. 6, Austenitiskt manganstål
med 12 % mangan. Förstoring 100 ggr.
(ljusgul, brungul, violett, blå,
grå). Vid kraftigare anlöpning
börjar martensiten övergå till
per-lit, som till en början består av
ultr amikroskopiska korn (t r o o
-s t i’ t, o s m o n d i’ t), sedermera
visar en synnerligen finkornig
struktur (sorbi’t) och till sist
utgöres av vanlig kornig perlit.
Härdning med anlöpning till 400°
—600° kallas seghärdning
och ger upphov till sorbitisk
struktur hos materialet, som
därigenom får hög sträckgräns i
förhållande till hållfastheten, något
minskad tänjbarhet men hög
slaghållfasthet och
utmattnings-gräns. — 5. Sätthärdning
1. cementering (jfr d. o.) avser
att åt ett mjukt och segt S. med
låg kolhalt, 0,10—0,20 %, ge en
hård, slitstark yta, därigenom att
ytans kolhalt genom
cementering-en ökas, så att ytskiktet blir
härdbart. Materialet upphettas
i det kolavgivande ämnet så högt
(vanl. 850°—950°), att austenit
bildas, då kolet från ytan kan
diffundera in i stålmassan. Den
följande värmebehandlingen
består vanl. i normaliserande
glödg-ning för kärngodset från högre
temperatur och en därpå följande
härdning av ytan från lägre
temperatur. —
Hållfastlietsegenska-per. Hos S., som på vanligt sätt
fått svalna i luft, ökas
draghållfastheten från c:a 35 kg./kvmm.
vid kolhalt 0,1 o % till c:a 100
kg./kvmm. vid kolhalt 0,90 %,
för att med ytterligare stigande
kolhalt vanl. något minskas. Med
kolhalten ökas även
proportiona-litetsgräns och sträckgräns, men
tänjbarhet och seghet avtaga.
Genom kallbearbetning av S. ändras
dess struktur, så att hårdhet och
draghållfasthet öka men
tänjbarheten minskas (se
Hållfasthet). Stort inflytande har
värmebehandlingen; spec. för
konstruktionsmaterial är
seghärd-ningen av betydelse, då därigenom
sträckgränsen betydligt ökas i
förhållande till brottgränsen. —
B. Le g er a t S. 1.
specialstål innehåller förutom
kolstålens vanliga legeringsämnen
något 1. några av följande
ämnen i avgörande mängd: mangan,
nickel, krom, volfram,
molyb-den, vanadin, titan, kisel m. fl.
M a n g a’ n i mindre mängd
(under 2—3 %) ökar S:s
draghållfasthet men samtidigt även
sprödheten. Däremot inverkar den
föga på S:s omvandlingar. Vid
glödgning och avsvalning i luft
bildas således perlit. Därför
betecknas det lågprocentiga
manganstålet som p e r 1 i’ t i s k t.
ökas manganhalten, sänkes
om-vandlingspunkten till allt lägre
temperatur. Om därför ett
manganstål med c:a 5 % mangan
glödgas och avkyles i luft,
övergår ej austeniten i perlit, utan
den fasta lösningen bibehålies
som martensit. S. är då 8 j
älv-härdande, hårt och sprött
(m artens i’tiskt S.). Om
avkylningen sker hastigt i vatten,
händer, att austeniten ej alls
omvandlas. Detsamma inträffar
redan vid luftavkylningen, om
manganhalten är 10 % och
däröver. Här ligger perlitpunkten
vid 1. under rumstemperatur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
