Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Stål
186
Material Prop.-gräns kg./kvmm. Sträckgräns kg./kvmm. Brottgräns kg./kvmm. 1 Tänjbarhet °/o (norm. 1.) Slaghållf. kgm./kvcm. Hårdhetstal
Lancashirejärn 10 15 30-35 20—30 >10 10O
Götmetall, O,,o °/o kol, glödg., avsvaln. i luft 15—20 25 35-40 25 >10 110
» 0,40 ,, ,, ,, „ ,, ,, 20-25 30 50 20 5 150
,, 0,65 „ „ „ „ „ „ 30—35 40 75 12 1 225
„ O,»» ,, ,, „ „ „ ugn 35—40 45 90 8 — 270
„ 1.00 >> >> „ ,, » „ 40—45 50 100 5 — 300
„ 0,65 „ ., „ „ „ luft 36 — 82 14 1,0 —
„ ,, ,, .. seghärdad 67 — 106 11 2,s —
Nickelstål, 0,35 „ „ 3 °/o Ni, glödg., avsvaln. i luft 40 70 17 6
„ „ „ „ seghärdat 72 — 91 11 10 —
S. är då austeni’tiskt ocli
omagnetiskt. Det har praktisk
användning på grund av hög
draghållfasthet i förening med
utomordentlig tänjbarhet och
seghet. Vanlig sammansättning
är c:a 1 % kol och 10—15 %
mangan. Vid lägre kolhalt
fordras högre manganhalt.
Manganstål är svårt att smida och
bearbeta ; användes till
konstruk-tionsdelar, som äro utsatta för
stark slitning, t. ex.
spårkorsningar, krossmaskiner etc. —
Nickelstålens egenskaper
äro mycket lika manganstålens,
om nickelhalten tages c:a dubbelt
så stor som manganhalten. Dock
ökas segheten vid en liten
nickeltillsats. De perlitiska och
auste-nitiska S. användas i betydligt
större utsträckning än
motsvarande manganstål, emedan de äro
lättare att smida och bearbeta.
Den vanliga typen har 0,15—0,45
% kol med resp. 5—3 % nickel
och användes för
konstruktions-ändamål. Jfr Invar. —
Kromstål (c:a 1 % kol, 1—2 %
krom) användes bl. a. till
kullager. — En mycket stor
betydelse ha kromnickelstål
fått för maskinkonstruktioner,
särskilt inom flygplans- och
auto-mobilindustrin, där stor
hållfast
het mot dragning, utmattning och
stötar är önskvärd. Även för
krigsmaterial, där hårdhet och
seghet är av vikt, spela de stor
roll. Vanlig sammansättning hos
automobilstål är 0,2o—0,45 %
kol, 2—3 % nickel, 0,5—1,0 %
krom. För speciella bruk nyttjas
högre halter (austenitiska S.).
Ofta göres en ringa tillsats av
vanadfn, 0,1—0,2 %, som anses
höja proportionalitets- och
brottgräns. — S n a b b svarvstålets
(jfr Svarvning)
sammansättning är vanl. 15—20 % volfram,
2—4 % krom, 0,6—0,8 % kol, 0—
1 % vanadin. Den betydande
voif-ramhalten medför, att S., om det
först upphettas till 1,200°, får
sin omvandlingspunkt avsevärt
sänkt. Vid avkylning i luft
er-hålles martensit (självhärdning),
vilken sedan blir beständig vid
upphettning ända till 600° (mörk
rödvärme). — I st. f. volfram
har stundom m ol y b d e’ n
kommit till användning. — Som
tillsatsmedel till S. användes någon
gång (t. ex. i räls) t i t a’ n, som
gör S. gasfritt och ökar dess
slitstyrka. — För
elektrotek-n i s k a ändamål brukas olika
specialstål, t. ex. kiselstål med
högst 0,1 % kol och 2—4 % kisel
för dynamoplåt. Till permanenta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
