Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ståndkrok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Stångån—Ståthållare
196
Stångvapen. 1—2 Svenska hillebarder från 1500-t. Arbogatillverkning, 3) Spetum,
1500-t. 4) Glefe, 1620, förd av kejsar Ferdinand II:s drabanter. 5) Svensk
bardisan, 1654. 6) Luntstake med Karl XII:s monogram.
och kvarlevde länge som
tornér-lans (jfr Tornering) och
fanstång samt förekommer ännu som
standarstång. En längre men
lättare lanstyp utan handtag fördes
av fotfolket
(lansknektstrupper-na) på 1500-t. och uppnådde på
1600-t. i pikenerarnas pik en
längd av ända till 6 m. Mot slutet
av 1600-t. avlades lansen i
Väst-Europa men fortlevde i den från
Orienten stammande lätta
ryttar-lansen i öst-Europa och
återinfördes efter polskt mönster under
1700-t. i Väst-Europa (i Sverige
av Gustav III). I Tyskland voro
under 1800-t. alla
kavalleriregementen beväpnade med lansar. I
Sverige avskaffades lansen först
1879. — Hilleba’rden (ty.
Hellebarte, möjl. av Helm,
hjälm, och Barte, bredyxa),
består av en stång med bila,
spjutspets och hulling. Liknande
vapen förekommo redan på
1200-t. men antogo först på 1400-t.
bestämd karaktär och fingo på
1500- och 1600-t. stor
användning. I Sverige utvecklades
under 1500-t. inhemska
hillebards-typer, tillverkade spec. i Arboga.
Jämsides med hillebarden
uppträdde på 1500- och 1600-t.
bardis a’nen med
symmetriska sidoblad. En liknande men
mindre typ, s p o n t o’ n e n, blev
under 1600- och 1700-t.
värdig-hetstecknet för en officer;
underofficerarnas fingo på 1700-t.
benämningen korsgevär (ty.
Kurzgewehr, ”kortgevär”); båda
avskaffades i svenska armén 1791.
Till S. får även räknas 1 u n t
-s t a k e n, kanonbefälhavarens
värdighetstecken, på vilken
luntan för avfyrandet av en kanon
fästades. Bland mera vanliga
typer må även nämnas glefe
(av ffr. glaive, lans, spjut) och
spe’tum (mlat., spjut).
Stångån upprinner i
sydligaste Östergötland och flyter mot
s.ö. in i Småland, där den 10 km.
s. om Vimmerby böjer av mot n.
Senare genomflyter S. ett flertal
sjöar i Småland och Östergötland,
bl. a. Åsunden, och utmynnar
efter ett delvis stritt lopp (jfr
Kinda kanal) förbi
Linköping i Roxen. 185 km.
Ståthållare (ty. Statthalter,
eg. ställföreträdare), i flera
län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
