Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ståndkrok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Ståndkrok—Stångvapen
194
uppställandet av sexualsystemet
(se vid. d. o. och Blomma).
Jfr Pollen, Pollination
och. S t a m i n o d i u m.
Ståndkrok, se
Fiskredskap sp. 66.
Ståndrätt, se K r i g s d o m
-stolar.
Stånds, se S e n e c i o.
Ståndskall, se Jakt sp. 30.
Ståndsperson, förr benämning
på de högre ståndens medlemmar
samt på personer, vilka i fråga
om social ställning voro ung.
jämnställda med dessa.
Stång. 1. Se Seldon,
Stångbetsel och Vagn.
— 2. övre delen av en skarvad
mast. S. kan bestå av två delar,
svåra S. 1. märsstången
och b ramstången (på
full-riggade fartyg) 1. av en enda del
(på snedseglare). — 3. Gammalt
längdmått av växlande storlek,
under senare tid 10 fot — 2,97 m.
Stånga, socken i Gotl. L, jämte
Burs pastorat i Visby stift. 695
inv. — Kyrkan är uppförd vid
1300-t:s mitt, utom koret, som
kvarstår från en äldre kyrka från
omkr. 1200. Märklig är
långhusets sydportal med
kolossalreliefer å muren invid (se ill.
till Gotland sp. 1407).
Stångbetsel, betsel (jfr d. o.),
vars munstycke (stången) i båda
ändarna är försett med en
sido-stång med ringar. Stången verkai’
placerande (d. v. s. får hästen
att ge efter i nacken och sänka
huvudet), till skillnad från
bri-dongen (jfr d. o.), som verkar
uppresande (d. v. s. hindrar
hästen från att sänka huvudet för
mycket). Jfr K a n d a r.
Stångby, socken i Malmöh. L,
jämte Vallkärra (och framdeles
V. Hoby) pastorat i Lunds stift.
435 inv.
Stångböna, se Phaseolus.
Ståndare. Tvärsnitt genom
ståndar-knapp, som öppnat sig (vid S). Väggen
mellan de två högra resp, de två vänstra
pollenfacken upplöst. I mitten
konnek-tivet.
Stångcirkel, stångpassare,
ritverktyg för uppslående av
stora cirklar och för avsättande
av mått. S. består av en stång
med två mot stången vinkelräta,
förskjutbara spetsar.
Stångebro, Stora och Lilla
S., fordom tvenne broar över
Stångån strax n.ö. om Linköping,
vid nuv. Nykvarn. Vid dessa vann
hertig Karl en avgörande seger
över Sigismund 1598.
Stångenäs härad i
Sunner-vikens domsaga, Göteb. 1.,
omfattar socknarna Lyse, Brastad och
Bro.
Stånggång, k o n s t g å n g, se
Arbetsöverföring.
Stångjärn, smidesjärn,
utvalsat 1. utsmitt till stänger av
enkelt tvärsnitt (runt, ovalt,
kvadratiskt, åttkantigt o. s. v.).
Stångpiska, se Hårpiska.
Stångvapen, gemensam
vapenteknisk term för alla stöt-,
slag-och kastvapen med längre skaft.
Ur det enklaste S., spjutet
(se d. o.), utvecklades mot slutet
av 1100-t. riddar lansen.
Denna fördes till en början av
ryttaren fritt men hölls
sedermera för sin tyngd stödd under
armen. Omkr. 1400 blev den
kraftigare och tyngre samt
försågs med skydd för handen, s. k.
brytskiva, samt med särskilt
handläge 1. grepp. Denna form på
lansstång blev sedermera allmän
7. — L e x. XI. Tr. 22. 10. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
