Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stängsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Stängsel—Stäpphöns
206
far handelsbod, närmare reglerad
genom den s. k.
stängningslagen (b u t i k s t ä n
g-ningslagen) 30 maj 1919.
Handelsbod får hållas öppen
söc-kendagar kl. 8 f. m.—7 e. m.
(tiden 10—23 dec. till kl. 8 e. m.).
Bod för försäljning av
mejeriprodukter, ägg, bageri- 1.
konditorivaror får emellertid vara öppen
kl. 7 f. m.—S e. m. samt, liksom
frukt- och blomsteraffär,
dessutom sön- och helgdagar kl. 7—
10 f. m. (med särskilt tillstånd
till kl. 11 f. m.) samt under högst
2 timmar efter kl. 1 e. m.
Friser-salonger och
varmbadinrättningar få hållas öppna kl. 8 f. m.—
8 e. m. Från lagens
tillämpningsområde har undantagits flera
olika slags
försäljningsverksam-het, för vilken särskilda
bestämmelser gälla, t. ex. försäljning
å apotek, försäljning av
spritdrycker, försäljning i samband
med restaurang- och kaférörelse
m. m.
Stängsel. Som S. användes
stundom å skogsbeten r i s h a g
av okvistade stammar och grenar,
men allmännast gärdsgård
(se d. o.), i skogfattiga trakter
dels stengård 1. stenmur,
dels jordvall med 1. utan
bredvid löpande dike, kring
trädgårdar och tomter levande
häck (se d. o.), staket av
spjälor 1. plank av bräder, de
senare uppbyggda med stolpar.
Som tillfällig hägnad mot
betesdjur användes stånggård av
vågräta stänger mellan störpar.
Gärdsgårdar ersättas ofta av
trådstängsel av slät 1.
taggig järntråd, spänd mellan
stolpar; genom en träslana göres
trådstängsel mer synligt för att
förebygga, att djur, som rusa
mot detsamma, skada sig. Om
S., vilka räknas som laga
häg
nad, se
Hägnadsskyldig-h e t.
Stängstag, stående tackling,
som stöttar märsstängerna å ett
segelfartyg förifrån. Förstångens
S. ansättas till bogsprötet,
stor-och krysstångens till för- resp,
stormast.
Stängvant, den del av
märs-stängernas stående tackling å ett
segelfartyg, som stöttar
stängerna sidovägen. S. ansättas till
märsjungfrur i märsen.
Stänkbord, skvättbord,
bräda 1. plåt, som hindrar vattnet
att stänka in i en båt. S. är
placerat bordvarts ovan relingen.
Stäpp (ry. stepi), trädlöst
växtsamhälle, vanl. med tämligen
låg, ej alltid så tät gräsväxt
(t. ex. Sti’pa-arter), örter med
lök 1. underjordisk knölstam
m. m. S. förekomma i
varmtem-pererade och subtropiska trakter
med mer 1. mindre kalla, blåsiga
vintrar och heta, torra somrar.
Regn faller huvudsaki. på våren
och försommaren, då S. har sin
egentliga blomningstid. Ett brett
bälte av S. sträcker sig från
Ungern genom s. Ryssland och s.
Sibirien nästan fram till Stilla
havet, andra stäppområden äro
Nord-Amerikas prärier och
Syd-Amerikas pampas. Till S.
hänföras ofta även torra och trädlösa
områden med svag gräsväxt men
med vissa örter dominerande, t. ex.
saltstäpperna vid Kaspiska
havet, i Persien etc.
Stäpphund, se H y e n h u n d.
Stäpphöns, Ptero’clidae, en
fam. Hönsfåglar med litet
huvud, långa, spetsiga vingar,
låga, fjäderklädda tar ser och
framtårna sammanvuxna till en
enhetlig fot. Vanliga
stäpphönan, Syrrha’ptes parado’xus,
är grågul, brunfläckig. Längd 35
—41 cm. Asien, i stäpptrakter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
