Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stängsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Stäppräv—Stärkelse
208
Stärkelse. Sachs’ jodprov. Blad, som
varit ombundet med en stanniolremsa
och därpå utsatt för ljuset. Efter
jodbehandling ha de belysta delarna
färgats mörka.
sporadiskt i europeiska länder
(även Sverige).
Stäppräv, se ö k e n r ä v.
Stärbhus, sterbhus (av ty.
sterben, dö), sammanfattande
benämning på en avliden persons
förmögenhetsrättsliga ställning i
hans dödsbo samt på
rätts-innehavarna häri,
stärbhus-delägare 1. delägare i
dödsbo.
Stärkelse, lat. a/mylum,
n(C6HloO5), ett högre kolhydrat,
vilket bildas som slutprodukt vid
kolsyreassimilationen i de flesta
gröna växtdelar. S. utgör då
helt små korn inuti
kloroplas-terna. Det kan även påvisas med
Sachs’ jodprov (jfr Sachs,
Julius), varvid ett blad, som
varit utsatt för solljus, först
behandlas med alkohol, så att
det dödas och den gröna färgen
urlakas, samt därefter lägges i
jodlösning. Belysta delar färgas
då blå (se nedan), beskuggade
delar förbli bleka. Efter hand
upplöses S. åter och
transporteras i form av sockerarter till
andra växtdelar. S. utgör
växternas viktigaste kvävefria
reservnäring och avlagras spec. i
vissa organ, ss. potatisens
knölar, sädesslagens frön etc. Denna
reservstärkelse består av
relativt stora korn med skiktad
struktur. Kornen bildas inuti
färglösa plastider
(leukopla’s-t e r) och ha oftast olika form hos
olika växter; hos vissa växter
äro de sammansatta (ss.
hos havre). Genom mikroskopisk
undersökning av mjölsorter (vilka
huvudsaki. bestå av S.) kunna
förfalskningar därför lätt avslöjas
(jfr ill. 1). — Handelns S.
bere-des genom slamning med vatten
av sönderkrossade, stärkelserika
växtvävnader, varvid de tunga
stärkelsekornen sjunka till
bottnen, och bilda efter upprepade
tvättningar ett vitt mjöl. Av
potatis beredes sålunda
potatismjöl, av detta åter dextrin, falsk
tapioka och sago m. m. Handelns
glansstärkelse är oftast
beredd av vete och tillsatt med blått
färgämne (indigo, ultramarin).
Viktiga närings- och fodermedel
äro potatis- och sädesstärkelse
samt arrowrot, bön- och
ärtstärkelse, bovete, sago, tapioka m. fl.
Som avfall vid
stärkelsefabrikationen avskiljas cellväggar och
skaldelar; så erhålles
potatis-pulpa (se Pulpa 2) samt
oren S., g r å m j ö 1, vilket
senare användes till foder,
förarbetas till glykos 1. inblandas i
choklad m. m. S. upplöses lätt
och fullständigt vid
matsmältningen samt upptas genom
tarmväggarna i form av glykos.
Fodermedel bruka uppskattas i
stärkelseenheter, d. v. s.
den mängd av ett fodermedel, som
har samma näringsvärde som 1
kg. stärkelse (jfr
Fodervärde). Stärkelseberedning är i
Sverige en viktig industri i de
starkt potatisodlande
landsdelarna (Blek, och Kristianst. 1.). S.
användes, utom som närings- och
fodermedel, även för beredning
av glykos och till stärkning och
appretering av vävnader samt är
det vanliga utgångsmaterialet vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
