Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Subdivision ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Subdi vision—Sub j ekti vism
218
sub, under), beteckning för
landområde, klimat, fauna, flora,
närmast gränsande till arktiska,
atlantiska (oceana), resp, boreala
dylika. Se även Sverige.
Växt-vand (Blytt-Sernanderska
klimat växlingsschemat) .
Subdivisio’n (av lat. sub,
under, och. divVsio, delning), i
logiken underindelning, t. ex. då man
efter indelning av fyrsidiga
figurer i rätvinkliga och
icke-rätvink-liga indelar de rätvinkliga i
lik-siuiga och icke-liksidiga. Jfr
Division.
Subdomina’nt (av lat. sub,
under), benämning på under
kvinten i skalan. Jfr Dominant.
Suberin (av lat. su’ber, kork),
se Kor k.
Subfebri’1 temperatur (av lat.
sub, under), feberaktighet (se
Feber).
Subfossi’1 (av lat. sub, under),
se F o s s i 1.
Subje’kt (av lat. sub je’c tu m,
det under 1. till grund lagda, av
subji’cere, lägga under). Fil. I
den formella logiken det begrepp,
om vilket något utsäges. Inom
kunskapsteorin betyder S. det,
som uppfattar, medan objekt
betyder föremålet för
uppfattningen. S. kan antingen fattas som
individuellt medvetande 1. som
”medvetande över huvud”, som
det rena 1. abstrakta jaget. Jfr
Objekt. — Språkv. S. är även
här främst ett (psyko-) logiskt
begrepp och kan definieras som
det led i en utsaga, fråga m. m.,
som är det relativt bekanta,
varom just något skall utsägas,
frågas o. s. v. Detsamma åsyftas,
då man inom grammatiken låter
S. vara ”det som man talar om”
(jfr Predikat. Språkv.). Ofta
har man dock låtit grammatiskt
S. vara den 1. det som utför
verbets handling (”det handlande
S.”). Mellan ett sådant
grammatiskt S. och logiskt S. uppstår
ibland konflikt (jfr Predikat
och Passivum). I en s. k.
påståendesats, som uttalas lugnt
konstaterande, bruka logiskt och
grammatiskt S. samstämma (t.
ex. Han arbetar). Tvekan om S.
och predikat kan råda i en sats
som Hennes enda rikedom var
hennes skönhet. I språk med ett
utvecklat kasussystem står ett
substantiviskt S. i allm. i
nomi-nativ (subjektskasus). — I
satser sådana som Het kom regn i
går 1. Det regnar kallas det f or
-m e’ 111 S. Logiskt sett sakna
sådana satser S., och i t. ex. fisl.
rignir (det regnar) finns ej ens
något grammatiskt S. Sådana fall
i skilda språk ha mycket
diskuterats (problemet om s u b
-jektslösa satser; jfr om
”opersonliga verb” under Verb).
Jfr Sats. — Jur. Se
Rättssubjekt. — I
sammanställningen ”dåligt S.” (jfr
Mau-vais sujet) användes ordet
S. i bet. person.
Su’bjektiv, som avser 1. hör
till subjektet; som blott är för
subjektet, som beror av dess
uppfattningssätt; som utgår från en
rent personlig uppfattning. —
Fil. I senare filosofiskt
språkbruk beteckning för vad som
existerar i och för ett
förnimmande subjekt, till skillnad ifrån
det ”verkligt” existerande, före
1800-t. däremot oftast beteckning
just för det verkliga, 1. med
modern terminologi, det objektiva.
Jfr Objekt. —
Subjektivi t e’ t, egenskapen att vara
subjektiv.
Subjektiv avläsning, se S p e
-gelavläsning.
Subjektivism, benägenhet
fölen ensidigt subjektiv uppfattning.
— Fil. Beteckning dels för den
Ord, som ej återfinnas under Su-, torde sökas under Sou-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
