Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Störmer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Stöta—Subarktisk
216
energiändringarna mellan de för
elastisk och oelastisk S. gällande
värdena. — Träffas en kring en
axel vridbar kropp av en S.,
kommer en stötkraft att verka på
axeln, såvida ej S. är riktad
mot perkussio’ns - 1.
stöt-centrum, en punkt, vars
avstånd från axeln är lika med
reducerade pendellängden för kroppen,
upphängd med vågrät axel. —
Språkv. Se Danska språket
sp. 80. Väsentl. detsamma som
S. är den s. k. fasta vokalinsatsen
i tyskan (jfr S p i r i t u s.
Språkv.), men under det denna
blott förekommer framför
vokaler, uppträder S. inne i ett ljud
(i lång vokal 1. i tonande
konsonant), vilket sålunda momentant
avbrytes (t. ex. Bo’g, bok, Ryg’,
rygg) •
Stöta. Jakt. Stöta upp, se
Jakt sp. 28. — Ridk. Se R i d
-ning sp. 1124.
Stötionisering, ionisering (se
d. o. sp. 1483) av en gasmolekyl
genom stöt av en ion 1. elektron.
Stötlinjer, skalvlinjer,
förkastningslinjer, som äro säte
för ofta återkommande jordskalv.
Stötlåda, bestötlåda,
verktyg för inläggning av virket
vid hyvling av ändträ.
Stötsida, se L ä s i d a.
Stötting, se
Skogsavverkning sp. 815.
Stövare (av mlty. stöben,
snoka upp), se Hund sp. 998 f.
Stövel. 1. Se Skodon. — 2.
Vita ”tecken” på nedre delen aV
hästens ben (detsamma som
strumpa; jfr H ä s t sp. 1159).
Stövlet-Katrine [-lä’tt],
öknamn på Katrine
Ben-t h a c k, f. 1745, d. 1S05, Kristian
VII:s av Danmark älskarinna.
S., som fick sitt öknamn ss.
springflicka åt en stövelmakare,
förde, då hon kom i förbindelse
med konungen, ett skandalöst liv
och avlägsnades 1768 från hovet.
Stövle’tt, liten stövel,
halvstövel.
Stövsländor, Corrode’ntia, en
ordn. små, ofta vinglösa
Insekter med bitande mundelar.
Boklusen, A.’tro po s pulsat
o’-ria, en 1,5—2 mm. lång, vinglös,
gulvit S., påträffas stundom
inomhus i böcker, herbarier o. d.;
den kan framkalla knäppande
ljud genom slag med huvudet.
Suahe’li (av arab. sa’hil,
kust), se Negrer sp. 722.
Sua’kin, stad i
Anglo-egyp-tiska Sudan, vid Röda havet.
Bibana till Port Sudan—Berber.
C:a 8,000 inv. Jfr B e d s j a.
Suarès [syarä’s], André, f.
1866, fransk författare. I sina
kritiska arbeten bekämpar S. de
demokratiska rörelserna samt
hyllar de stora personligheterna.
Suårez [soa’reth],
Francisco, f. 1548, d. 1617, spansk
filosof och jesuit. Påverkad av
Thomas’ av Aquino aristotelism
fick S. ett bestämmande
inflytande på såväl katolsk som
protestantisk nyaristotelism.
Sub (i vissa sms. genom
assimilation även suc-, suf-,
sup-etc.), lat., under.
Subalpfn (av lat. sub, under,
och A’lpes, Alperna), som tillhör
1. hänför sig till den s u b a 1
-pina regionen (närmast
nedanför högfjället) i
bergstrakter (i svenska fjäll
björkskogs-regionen; jfr Björk sp. 12).
Subalte’rn (av lat. sub,
under, och alte’rnus, den andre),
underordnad tjänsteman; spec. i
sms.
subalternofficera-re: löjtnant, underlöjtnant och
fänrik. — Subalternatio’n,
se Omdöme sp. 1308.
Suba’rktisk, S u b a 11 a’ n
-tis k, SubboreaT (av lat.
Ord, som ej återfinnas under Su-, torde sökas under Sou-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
