Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Subreption ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Subreption—Substantiv
222
Subreptio’n (av lat.
subre’-pere, smyga under), tankefel, som
uppstår genom insmuggling av
obevisade 1. obevisliga påståenden
i en bevisningskedja.
Subre’tt (fr. soubrette,
kammarjungfru), ss. roll i lustspel
benämning på kvick, förslagen
kammarjungfru 1. ung flicka i allm.
Sub ro’sa, lat., ”under rosen”,
i förtroende. Rosen var under
antiken symbol för tystnaden.
Subsi’dier (av lat. subsi’dium,
undsättning, hjälp),
penningunderstöd, som en stat enl.
sluten överenskommelse regelbundet
uppbär av en annan
kontraheran-de mot att den förra understödjer
den senare, t. ex. med en till
storleken bestämd truppstyrka
(subsidietraktat). — S u b s i d i e’ r a,
ge subsidier. — Subsidiä’r,
understödjande, hjälp-; i andra
hand. Jfr Primär och
Solidarisk ansvarighet.
Subsiste’ra (lat. subsi’stere,
fortbestå), existera i och genom
sig själv. — S u b sis t e’n s, vad
som existerar i och genom sig
själv, till skillnad från det, som
existerar i och genom något
annat, därmed ock likbetydande
med substans.
Subskribe’ra (av lat.
subscri’-bere, underskriva), anteckna sig
för (t. ex. för köp av en tidskrift).
— Subst.: subskriptio’n. —
Subskribe’nt, person, som
subskriberar på något.
Sub spe’cie aeternita’tis, lat.,
”under evighetens synvinkel”,
citat från Spinoza.
Subspe’cies (av lat. sub,
under, och species, art), se S y s
tern a t i k.
subst., förk. för substantiv.
Substa’ns (lat. substa’ntia, av
substa’re, eg. stå under något,
bestå, finnas), ämne. — Fil. Med
termen hypokei’menon (det
under
liggande) anger Aristoteles ss. den
viktigaste av de s. k.
kategorierna (se d. o.) vad som i tillvaron
framstår ss. ”underlag” för vissa
egenskaper 1. deras ”bärare”,
vilket han ock betecknar ss. usi’a,
det väsentliga 1. väsendet däri.
I den skolastiska filosofi, som
under medeltiden och även senare
blev Aristoteles’ arvtagare, möter
detta begrepp under den först av
den romerske talaren
Quintilia-nus nyttjade termen substantia,
likaledes ss. den viktigaste av
kategorierna 1.
”predikamenter-na”. De övriga, ss. kvantitet,
kvalitet och relation, betecknas
ss. acciddnser (lat. accide’ntiae,
av acci’dere, tillfalla). Är S.
tingets innersta väsen, så
innebära dessa vad som på ett mera
yttre och oväsentligt sätt
tillkommer detsamma. Från
skolastiken upptogs termen S. ock av
en mängd gentemot denna mer 1.
mindre självständiga filosofer, ss.
Cartesius, Spinoza, Locke och
Kant, hos vissa med en mera
metafysisk, hos andra med en
mera kunskapsteoretisk innebörd,
om än dess grundbetydelse,
d. v. s. bärare av egenskaper
(accidenser, attribut) städse på
något sätt återfinnes. — S u b
-stantie’ 11, vad som äger
karaktär av substans
(”substantia-litet”), som framstår ss. något
bärkraftigt, viktigt, väsentligt.
Su’bstantiv (lat.
substanti’-vum, av substantia, se
Substans), i den klassiska
grammatiken benämning på konkreta
föremål samt vad som uppfattats
ss. i viss mån likartat med
sådana. Tills, med adjektivet bildar
S. kategorin nomen (se d. o.).
Då emellertid de tre faktorer
(betydelse, form och funktion i
satsen), som bestämma vår
uppfattning om till vilken ordklass (se
Ord, som ej återfinnas under Su-, torde sökas under Sou-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
