Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Subreption ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Substituera—Subtraktiv färgblandning
224
d. o.) ett ord hör, ofta gå isär,
har kategorin S. kommit att
omfatta ord av ganska olika natur;
jfr t. ex. häst, själ, liv, gestalt,
egenskap, vithet, anhörig,
här-varo, tänkande (t). Efter
betydelsen skiljes på egennamn
och artnamn 1. a’ p p e 11 a
-t i v e r, till vilka bl. a. höra
ko’llektiver och
ämnesnamn. S. är vanl. böjligt till
kasus och numerus (se dessa
ord), medan växling i genus (se
d. o.), där den alls förekommer,
uttryckes genom anlitande av
annat ord, besläktat 1. ej (jfr
t. ex. hund — hynda med hingst
— sto 1. märr). S:s olika
böj-ningssätt 1. dekl ina t i o’ n e r
isärliållas i den historiska
grammatiken efter det sätt, varpå
ordstammen slutar (före ändelse
r-nas tillfogande), i den beskrivande
(skol)grammatiken däremot vanl.
efter ändelsernas gestalt;
sålunda föras i svenskan häst, -ar
och gäst, -er till skilda
deklinatio-ner. Vissa av dessa äro av ålder
förbehållna ett visst genus; jfr
t. ex. flicka, -or, gosse, -ar, bord
(med plur. lika). S:s
huvudfunktioner aro att utgöra subjeKt och
att antaga adjektiviskt attribut.
Substitue’ra (lat.
substitu’e-re), ersatta (med), (in)sätta i
stället (för). — Substitu’t,
ersättning, ersättare.
Substitution (jfr
Substituera). Fil. Av Jevons och
andra representanter för
identi-tetslogiken använd beteckning för
utbytet av identiska 1. likartade
termer i en slutledning (jfr d. o.
sp. 1016 f.) mot varandra. —
Jur. En legotagares (arrendator
1. hyresgäst) ersättande med
annan, som kommer i samma
ställning till ägaren som den
förre. S. är i allm. icke tillåten
utan legogivarens medgivande. —
Kem. Den reaktion, varigenom
ett grundämne 1. en radikal i en
förening utbytes mot ett nytt
grundämne 1. en ny radikal.
Införes en ny grupp, utan att
därför någon förutvarande borttages,
kallas förloppet additio’n. —
Matem. Ersättande av en storhet
i ett matematiskt uttryck med en
funktion av en 1. flera andra
storheter. Jfr
Transformation.
Substitutionsmetod, fysisk
mätmetod, där en storhet
jäm-föres med en annan genom att
ersättas med denna.
Substra’t (lat. substra’tum),
underlag, grund. Biol. I
bakterio-login den näring, på vilken
bakteriekulturer uppdras. — Fil.
Likbetydande med substans, ss.
uppbärande vissa egenskaper.
Substruktion (lat.
substru’c-tio), underbyggnad, grundmur.
Subsume’ra (av lat. sub,
under, och su’mere, taga),
inordna något mera spec. under något
mera generellt, inbegripa under.
Subst.: subsumtio’n. —
Subsumtionslogik,
beteckning för den aristoteliska
slutledningsläran till åtskillnad
från identitetslogiken ss.
substi-tutionslogik (jfr
Slutledning och Substitution).
Subtangent (av lat. sub,
under ), se S u b n o r m a 1.
Subti’l (lat. subti’lis), fin,
förfinad ; spetsfundig.
Subtrahend, S u b t r a h e’r a,
se Subtraktion.
Subtraktion (av lat.
subtra’-here, dra ifrån), den operation,
som består i att dra ett tal från
ett annat. Det förra kallas
sub-t r a h e’ n d, det senare m i n u
-e’ n d. — Verb: subtrahe’ ra.
Subtraktiv färgblandning
(av lat. subtra’here, dra ifrån),
se T r e f ä r g s t r y c k.
Ord, som ej återfinnas under Su-, torde sökas under Sou-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
