Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Subtropisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Sudan
228
Savannlandskap i Sudan,
om Potosf. Universitet och
ärkebiskop. 16,000 inv. Jfr La P a z.
Suda’n. 1. S. 1. Ni gr i’t i en,
”de svartas land”, mell. delen av
Afrika (se d. o. sp. 126 f. och
karta), övergångsområdet mellan
Sahara i n. och ekvatoriala
regnskogsområdet i s. S. är
hu-vudsakl. ett savannområde med
stäppkaraktär i n. och
tilltagande skogighet mot s.
Kusttrakterna (Senegambien och övre
Guinea), som ha fuktigt och
ohälsosamt klimat, täckas av
urskogar. S:s v. del omfattar
Hög- S u d a n s, av Niger
genomflutna platåområde, som från de
över Guineabukten i s.
terrass-artat uppstigande randbergen
(3,000 m.) sakta sänker sig mot
n. ö. därom utbreder sig kring
Sjari och Tsadsjön
Låg-Sudan och därintill, kring övre
N ilen, ö s t - S u d a n med
Dar-furs vulkanberg (högsta topp c:a
2,000 m.). — S. bebos nästan
uteslutande av negrer, längst i s.
bantu- och n. därom sudannegrer
(jfr Negrer sp. 723 f.). Mot
ökentrakterna i n. dominerar det
hamitiska inslaget. Större delen
av befolkningen är efter
hami-ternas välde på 1800-t.
muhammedansk. — Jordbruk, bedrivet
som hackbruk, är huvudnäring i
s. S. och i förening med
boskapsskötsel i mell. S., medan de
nomadiserande hamiterna på
grässtäpperna i n. i allm. leva av
boskapsskötsel (bl. a. kameler); jakt och
fiske äro betydande is. —
Politiskt delas S:s huvudpart mellan
Storbritannien och Frankrike,
varjämte två smärre områden
tillhöra Portugal och Liberia. —
2. Anglo-egyptiska S.,
gränsande till Italienska Libyen
och Egypten i n., Röda havet,
Eritrea och Abessinien i ö.,
Ugandaprotektoratet och
Belgiska Kongo i s., Franska
Ekva-torial-Afrika i v. 2,628,000 kvkm.
6,5 mill. inv. S. omfattar det
viktigaste, av övre Nilen
genomflutna, området i S. 1; n. delarna
uppfyllas av Libyska och
Nu-biska öknarna. Jordbruket är
betydande i S:s n. hälft, där det
gynnas av vidsträckta
bevattningsanläggningar (jfr Nilen
sp. 831) och producerar bomull,
vete, durra, jordnötter, sesam
och dadlar. Av vikt är vid.
boskapsskötseln i n. och
utvinningen av virke och kautsjuk i s.
Järnvägarnas längd 2,780 km.
(1925). Största städer
Omdur-man och Khartum (huvudstad).
—■ De områden, som nu höra till
S., erövrades i början av 1820-t.
av den turkiske ståthållaren i
Egypten Mehemed Ali. 1882
utbröt ett uppror under ledning av
”mahdin” Muhammed Ahmed.
Hans till en början religiösa
förkunnelse fick småningom en
politisk anstrykning, och sedan han
samlat stora skaror av anhängare
bland de med de rådande
förhållandena missnöjda elementen,
intog han en rad platser (bl. a.
Ord, som ej återfinnas under Su-, torde sökas under Sou-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
