Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Subtropisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Subtropisk—Sucre
226
Subtro’pisk (av lat. sub,
under), se Klimat.
Subventio’n (av lat. subveni’re,
bistå), bistånd, understöd;
medling. — Verb:
subventio-n e’ r a, s u b v e n e’ r a.
Succé [sykse’] (fr. succés),
framgång, lycka (med något).
Succede’ra [sukse-] (lat.
succé’dere), efterfölja, efterträda.
Succés [syksä’], se S u c c é.
Succe’ssio aposto’lica, lat., se
Apostolisk succession.
Successio’n [sukse-] (av lat.
succé’der e, efterträda),
efterträdande, inträde i en annan persons
rättsförhållanden. U n i v e r
-sa’Isuccession innebär, att
en persons hela förmögenhet
övergår till annan 1. andra. S i n
gula’r succession betyder
inträde i vissa rättigheter 1.
förpliktelser. — S. i rättegång
består däri, att en 1. flera personer
inträda i parts ställe (t. ex. på
grund av dödsfall). —
Statsrätts-lig S. betyder inträdandet i
ställningen som monark genom arv
(se vid. Tronföljd).
Successionsordningen, se
Tronföljd.
Successionsstaterna,
benämning på de stater, vilkas
territorium helt 1. delvis utgöras av
delar av det förutvarande
Österrike-Ungern. S. äro Österrike, Ungern,
Tjecko-Slovakiet, Polen,
Rumänien, Jugoslavien och Italien.
Successfv [sukse-] (av lat.
succe’dcre, efterträda), i en viss
ordning följande på varandra;
skeende steg för steg, så
småningom.
Succina’t [suksi-], se
Bärn-stenssyra.
Succineldae, en fam. L u n g
-snäckor med främre
tentakel-paret föga 1. ej utvecklat. Till
S. hör bl. a.
bärnstenssnäc-k a n, Succi’nea pu’tris, som vanl.
träffas på vattenväxter i
sump-trakter. Skal tunt, äggformigt.
Succini’t [suksi-], bärnsten
(se d. o.).
Suchomli’nov, se S u h o m 1 i
-n o v.
Suchou, S o o c h o w, stad i
prov. Kiangsu, ö. Kina, vid
Kej-sarkanalen och järnvägen
Nan-king—Shanghai. S. genomskäres
av ett tätmaskigt kanalnät.
Berömd sidenindustri. C:a 500,000
inv. — S. blev traktathamn 1896.
van Su’chtelen [fann], Jan
Pieter, f. 1751, d. 1836, greve,
rysk general och diplomat av
holländsk börd. S. ledde från
rysk sida de underhandlingar,
som resulterade i Sveaborgs
kapitulation 1808. Minister i Sthlm
1810, befrämjade S. verksamt
1812 års svensk-ryska
samför-ståndspolitik.
Suckarnas bro, se V e n e d i g.
Sucka’t (av lat. su’ccus, saft),
se C i t r u s sp. 1295.
Suckule’nter (av lat.
succu-le’ntus, saftig), tjocka, saftiga
växter (även som adjektiv:
suc-kulent växt o. d.). Tillpassade
till torra klimat 1. växtplatser,
äro S. vanliga i ökentrakter och
på klippmark (t. ex. kaktusarter,
fam. Crassula’ceae), på salt mark
(t. ex. fam. Clienopodia’ceae) 1.
som epifyter (t. ex. fam.
Brome-lia’ceae). Vissa S. (t. ex.
kaktusarter) ha förtjockade stammar
och starkt reducerade blad
(stamsuckulenter), andra
(t. ex. Se’dum) ha även bladen
förtjockade (bla d suck u
lente r).
Suckusso’risk rörelse (av lat.
succussa’re, skaka), den
stötfor-miga rörelsen inom en
jordbävnings epicentrum (se
Jordskalv).
Sucre [so’k-], huvudstad i
Bolivia, 2,600 m. ö. h. i Anderna, n.ö.
S. — Le x. XI. Tr. 20. 10. 27.
Ord, som ej återfinnas under Su-, torde sökas under Sou-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
